onsdag 27 mars 2013

När man är fattig börjar man inse

Uschja. Idag är det snart tre månader sen man kom hem från det fantastiska landet Australien och mer kännbart; tre månader sen jag hade pengar. Fuck this shit. RAWR. Ursäkta bitterheten o klagan, jag behöver bara verkligen skriva av mig allt, för börjar bli så trött på allt. Jag vet att det var värt det men den där irriterande rösten i bakhuvudet säger ju annat. Hade jag inte åkt hade jag inte haft det så här och mått så här i allafall. Å andra sidan hade jag väl inte haft någon energi o ta mig så här långt i arbetet som jag gjort nu. Wiho, alla 200 sekvenser på 1000 baspar är nu... damdamdam... alignade, trimmade och i ordning. Och CSN och arbetsförmedlingen förvägrar mig pengar så ja. Im fucked basicly. Tror inte jag hade gjort resan någonsin om jag inte gjorde den nu. Men... Den där irriterande rösten och hela j"*¤/ familjens röst. Jag kunde skippat resan, pluggat och kanske varit färdig med denna delen i januari i stället för nu, jobbat på äldreboendet som timvikarie som jag blev erbjuden. Och mått så dåligt att avgrunden inte ens är djup nog, men det verkar det bara vara jag som insett, så därför är man dum i huvudet som inte tog "chansen". Men känslorna styrde och jag åkte iväg, laddade humöret o batterierna. Vad som är rätt har jag ingen aning om längre. Jag önskar bara mer än allt att ha ett jobb. Någonstans långt bort från alla.

Det har ändå gått relativt bra, jag har glömt antalet jobb jag sökt, men har haft några intervjuer. MCdonalds, personlig assistent, äldreomsorgen, säljare, hemtjänsten, maxi och hoppas det blir fler. Så jobbigt och nu hänger man där i luften i ytterligare några veckor på svar. Fick säljjobbet men avtalen som stod i kontraktet var inte sanningen och kunde inte gå med i facket eftersom jag inte hade några pengar att gå med. Hurra, och nu blir det en överraskning om jag ens kommer få betalt för vad jag gjort. Så up yours. Och så mycket problem det där jobbet gav.

På utbildningen skulle vi ringa runt o hitta kunder o demonstrera maskinen kostnadsfritt (stod inte heller i kontraktet att man behövde fixa kunder själva, men ja). Så redan där skar det sig då jag försökte se om familjen kunde ge en hjälpande hand och därefter gick allt bara neråt. För o göra en lång historia kort så slutade allt med att familjen var i upplösningstillstånd bokstavligt talat. Alla tyckte jag var värdelös och aldrig kämpat för något i hela mitt liv medan mina föräldrar var orättvisa, blinda idioter. Det var bara de andra som var helt perfekta. Jag vet i framtiden att jag aldrig kommer be min familj om en enda tjänst någonsin igen, avsett vad det gällar. Jag klarar mig utmärkt själv från och med nu. Så ja, needless to say, allt har inte varit solsken och regnbågar sen man kom hem. Men lyckats o få mina föräldrar o inse lite hur jag tänkt och hur jag känner. Just nu så känns det exakt som när Sinus dog; alla har pratat om mig och om något men ingen har talat om något för mig. Jag trodde att min uppfostran att aldrig prata bakom någons rygg gällde alla, men just nu känns det som om bara jag fick den.   

Så på många sätt var den där resan det mest oansvariga jag gjort i hela mitt liv och jag har hört det så många gånger nu att jag börjar tro på det och minnena från resan börjar bara fyllas av hur mycket pengar som gått åt. Men jag blir så förbannad över o höra allt dag in dag ut och påminnas om det i varje stund. Och jag önskar mer än någonsin att jag kunde förstå vad jag gjort som förolämpat dem så otroligt att de vänder ryggen åt mig och pratar bakom min rygg. Min så kallade familj. Mina föräldrar och min ena bror är de enda som pratar, så allt är väl inte riktigt förlorat men jag tänker inte för ens en sekund glömma allt vad de sagt. Min egen syster som jag själv sett upp till som stampat hela självkänslan i gruset och fått mig o känna mig skydig för något jag inte ens förstår själv vad jag gjort. 

Men allt hade varit så mycket lättare med pengar. Jag hade kunnat göra så mycket mer för o ha nått o le åt i vardagen. Säljer bort mycket på tradera för o få in någon typ av inkomst och jag hoppas innerligt att jag får tillbaka på skatten, för ska jag betala något finns det inte en chans att göra det. Och kommer avlida om jag behöver be mina föräldrar om hjälp. Så i stället flyr jag fältet dit jag kan och där det är gratis. Så ska jag börja träna nu ihopp om att bli piggare och starkare. Fixat så jag har en lägre kostnad så håller tummarna att mna börjar må som människa snart.  

Så förlåt att jag är lite bitter, men allting har bara gått i motsatt riktning vad jag vill. Jag har spenderat nästna två månader och försökt få svar från Göran och Jessica och först nu svarade Jessica och jag kan äntligen gå vidare med arbetet. Göran är skyldig mig 2500 kr för USA så bara jag kan få in dem blir allt liiite lugnare igen. Kan iaf ta lite mer korta svängar och hitta på saker mer än att fly fältet till biblioteket, gymmet eller utomhus. Då kan man fly längre och fly hela ljungby stad i stället och åka nånstans. Lånade pengar till bussen av mor o far så jag kunde hälsa på steff i förra helgen och kändes som om alla problem försvann om än för några timmar. Så riktigt roligt o träffas igen och prata och bara vara. Var skönt o faktist bara vara tillbaka i halmstad, det kändes tryggt på något vis.

Menmen den som lever får se. Nu har det varit vårdagjämning, snart sommartid så jag hoppas andra saker också går mot ljuset.

Det här var så bittert så apelsinskal och grapefrukt smakar socker. Ursäkte, men var skönt o bara lbi av med allt
 




     

torsdag 14 mars 2013

The mirrors truth - in flames

This spectacle, our collapse
It's not a false alarm
The ashes settle in

I guess, we are the insane
As we ignore the mirror's truth

Should I join the feast?
Should I acknowledge the leash?
A future in captivity
I'm not who I'm supposed to be

Without even trying
Killing the last scene
Let this light explode

The bleeding, we deceive them
Fuel the life that fades
At the height of reason
We shouldn live by your laws
Call the swarm
Feed them another false hope.

Without even trying
Killing the last scene
Let this night explode
Without even trying
Find the exit sign and disappear

fredag 8 mars 2013

Suck.... Inget blir väl aldrig som planerat

Hujeda mig ja. Veckan som var tänkt att gå åt till träning, plugg och lite jobbpepp slutade med två dagars utbildning i Norrköping och ett säljjobb. Wait what? Hinner inte ens med själv känns det som. Så de dära papprena till csn att jag behöver nedsättning av lånet får jag snart tillbaka och får ändra för plötsligt är jag ju anställd :s OCh likadant för arbetsförmedlingen, då var det bara o skriva ut sig igen efter typ tre veckors tid...  Jahopp. Där ser man sa den blinde till den döve.

Men jobbet verkar rätt så gött, lite krux men vad kan man vänta sig med säljjobb. Så vi hade iaf roligt de där två dagarna i norrköping, fick ersättning för dagarna, gratis käk o boende plus utbildningen. Vi hade kul som attan där vi gick igenom luftrenaren och allt den kunde göra, lite försäljningsknep och annat. Jag ljuger väl om jag säger att detta är mitt drömjobb just nu; men ger det nästa vecka med och ser vad som händer. Det är lite som gör mig irriterade med jobbet som itne stämde med annonsen men är inte hela världens undergång. Jag jobbar sålänge jag har kunder helt enkelt.

Nåja, har en rikigt trevlig handledare med under mina countdown dagar (inlärningsperioden). Och förvånat demonstrerade vi produkten till mina föräldrar (bör väl nämna att jag innan besöket berättat om mina åsikter och tankar) men förvånat såg jag på när de köpte en... Återigen. Wait what?!
Så fick ajg lära mig skriva kontrakten och allt det där, sen bokade upp min syster o bror innan min handledare åkte hem igen och lämnade mig förstummad. Så efter lite hetsiga diskussioner om varför de köpte den sjönk lugnet igen. Det är verkligen en av de bästa rengöringsverktygen jag har provast/sett, jag ljuger om jag säger annat. Vår centraldammsugare hade ingen chans emot den, men den kostar ju därefter. Menmen huvudsaken är att de är lyckliga, det är de som ska använda den.

Däremot har jag varit så jävligt trött på allt o alla nu denna evckan. Det är bara min bror som sa grattis när jag berättade att jag fick jobbet, resten av familjen tyckte det var riktigt dumt av mig o ta jobbet. OCh jag håller med, detta jobbet är egentligen ignet för mig; men vad gör man när man inte får några penagr någonstans, inget annat jobb. Är det verkligen så fel då och göra något som man kanske inte ligger och drömmer om varje natt bara tills man hittar något bättre. Uppenbarligen :P
Menmen, är somd et alltid brukar vara, jag mot världen. Har absolut ingen aning om jag vet bättre än resten av min familj men det enda jag vet är att det inte är någon skada skedd med det. Anställningsavtalet är bra eller bra, det är standard; 12 % i semesterersättning, (glömt var det var i OB tillägg) men ja, en karensdag blablabla. Enda är lönen som är lite annorlunda, det är provisionsbaserat men du får också betalt för antal demonstrationer. Så oavsett om jag säljer elelr inte får jag betalt, jag får bara mer om jag säljer. Hursom, det bästa är de 6 månaders provanställningarna där jag omgående kan sluta om nått inte känns bra. Och jag får betalt för allt jag gjort även om jag säger upp mig, det är inget som brinner inne så att säga. Så medna man mest går o väntar på svar från göran o jessica så varför inte tjäna lite pengar? Allt är bättre än innan då man inte får ett öre. Fick till och med låna pengar av mor o far för busspengar till halmstad, eftersom kontot är nollat efter äventyret i Australien.

Och så är det där med o bo hemma. Älskar mina föräldrar men fy fan rent ut sagt. Vill härifrån så fort det går. Mår bara sämre för varje dag, syskonen säger att jag ska vara glad o bo gratis men jag betalar hellre än bor här. Jag är för självständig, jag vill ha ett liv. Så ska passa på o fly nästa helg och bli lite galen o träffa en kille i göteborg som jag snackat ett tag med. Bara en helg o glömma allt. Hoppas jag i allafall.

Nåja, detta blev lite bittert inlägg men behövde verkligen skriva av mig lite granna. Så mycket irritationsobjekt, men har lite arbetsintervjuer som poppar upp nu, har ett på macdonalds som jag antagligen tar om jag får chansen, sen lite i omsorg och vård som ajg mest gör för pengarna än nått annat. Så hoppas jag få min examen vääääldigt snart, Måste bara få göran o svara så jag kan få min jävla statistikdel helt färdig någongång. Nåja, ska ha möte nu med Swepol, så ha det gött, idag är en ny arbetsdag. ha de