tisdag 29 april 2014

Otroliga omöjliga oplanerade liv

Ja... jösses. Mycket har hänt. Och mycket har inte hänt. Man har blivit med billig skruttbil som tar mig a till b utan att sörpla ur kontot alltför mycket. Man har fått jobb... isch. Fortfarande via Manpower men hos lindells chark. Så nu stånkar jag korv i dagarna så mor i skutan skulle varit stolt. Skämt å sido. Är där tills sista augusti som skönt att vara garanterad pengar i tre månader för en gångsskull.

Inflyttningsfesten avklarad, trist att inga ur min umgängeskrets kunde komma men men. Vår gemensamma är också minst sagt underbar :) Och det blev lyckad uppslutning med lagom alkoholhalt.
Har jag förresten berättat om att den äntligen är färdig. Isch. Alla rummen är målade. Två grå gästrum, ett vinrött sovrum, vit hall, vitt kök och vitt tvrum. Nu ska det "bara" bytas/måla om lister, skruva trall till uterummet och införskaffa hyllor så vi kan packa upp på allvar.

Älskade förvirrade man har nu nöjt sig med tre jobb; ordningsvakt, vårdare samt egenföretagere för chilliodling (www.burningmouth.se). Och jag måste väl erkänna att jag inte sitter stilla jämte. Gröna fingrar kan jag inte riktigt beskylla mig för att ha trots konkret bevis på att jag är naturvårdsbiolog; men fan vad roliga växter det finns :) Till samlingen utöver Carolina reaper, Bhut jolokia, Golden dagger och andra av världens top 10 starkaste chilli på 1.000.000 SHU så har han/vi även kommit över en space#4, alltså en chilli odlad på ISS rymdfärdja! Utöver så ska vi även så lite kaffe, mango, avokado, palmer och andra roliga växter som telegrafplanta, baubabträd och andra roliga växter.

Och livet är bra roligt. Inget blir som planerat. För ett år sen var jag ganska så säker på att jag skulle hoppa upp på hästen och börja plugga igen. Men nej. Absolut inte. Jag vill plugga igen, men jag känner inte någon tidspress. Jag kan plugga nästa år. Eller året efter det. Nu vill jag arbeta upp ekonomin som är körd i botten. Betala av csn. Ta advance dykningen. Leva livet. Göra allt det där jag inte hunnit med på min att-göra-innan-du-dör-lista. Resor. Äventyr. Utbildningar.

Nu när det finns en så underbar man med i bilden så blir planerna helt annorlunda. Om ekonomin tillåter har vi två stycken hundar till hösten. Vi har ett vackert hem. Och jag har turen att ha en så omtänksam, snäll, vacker och så.... mjuk( ?) man. Han har maten färdig de dagar jag slutar sent, han skämmer bort mig med uppmärksamhet, romantiskt för en metalhead (att sjunga doberman av raubtier var hans första kärleksförklaring) och så... trygg. Att ena stunden känna sig uppgiven, utan tålamod och hopplöshet- men i samma stund som man ser honom är det som att kliva in i en varm dusch där allt negativt rinner av. Förr var det naturen som var min buffert, men har hittat en effektivare. En mycket effektivare buffert.
 

måndag 3 februari 2014

Bästa året på länge

Mm... 2014 är redan här och har knackat o slitit upp dörren. Eller ja; det är ju en månad sen. Som vanligt springer tiden iväg åt allt och inget. Ingen ändring egentligen på upplägget; söker jobb, spelar, skriver men har en intervju imorgon. Så man kan ju alltid hoppas det kan bli ändring på tillvaron.

Annars verkar året bli oförskämt bra som det ser ut nu. Min kropp har spelat sitt sista spratt, vi (eller ja, mest han) har införskaffat vår första möbel, en dubbelsäng :) massa awsome konserter inbokade, massa planer och en london tripp bara för att nämna några få. Bokat och fixat biljetter till göteborg 24 februari o se cradle o filth o behemoth, 30 mars blir det raubtier i huskvarna, 30 maj blir det stockholm till metallica o slayer och sen får man se om det finns pengar över till sabaton och iron maiden till sommaren/hösten :) Snacka om att kompensera för det dåliga musikåren jag haft de närmsta tre åren :S

Tillbringar helgerna hos honom så veckorna tycks bara springa iväg. Sån underbar människa; ibland undrar man... vad har man gjort för gott för att förtjäna den här människans uppmärksamhet? Fantastiska varelse; Vrickade men fantastiska varelse. Man kan undra vad han gör; jag som alltid sett giftermål/frier/ringar som ett hyckleri. Skulle aldrig ha något emot att planera någon annans men jag...?! "Gollum fick en ring och se hur det gick för honom". Men nu har jag mer insett att det där lilla metallstycket faktist kan vara ett effektivt avvärjningssätt mot andra män men också att gesten faktist kan vara renhjärtat.... Vacker.  

 Har tröttnat med på min hederliga kalendermetod eftersom kroppen lekt rövare och fått för sig att bli oregelbunden. Jag har alltid dragit mig för allt det där av inblandning av hormoner och spiraler (tänker fortfarande på stackars petra eller jeckan... eller moa... eller... ida... eller.... ja ni förstår). Men ja,  Visste från början av allt elände var det "enda" alternativet kopparspiral. Och nu sitter eländet där. Jag klagar inte för smärta; men den där känslan när den skulle dit... hade inte känslan försvunnit hade jag slitit ut den genom magen om jag så behövde. Men nu är allt bra igen; lite smått mensvärk-isch annars så normalt det kan bli.Så teoretiskt sett är jag oberoende i fem år nu, utan att det kostar ett öre eller utan ett uns hormoner (hoppas jag i allafall). Ska tillbaka 18 och kolla så allt är som det ska.

Men annars är allt oförskämt bra. Familjen håller sams för första gången på länge. Flera trevliga stunder med vänner inbokade, london, konserer och sen framförallt han. Denna fantastiska människa som ger mig sådana skrattanfall att jag får träningsvärk, är så... så... tror inte det finns ord för det. Men alla de små sakerna han gör... It ads up. *Suck*. Man. Men allt planerat; sommaren med alla vandringar, fisketurer, övernattningar... Det kommer bli ett rysligt bra år.