torsdag 26 maj 2011

Ljuset i tunneln :)

Ja. dagar av plugg passerat. Och inget vettigt gjort. Men imorgon är domedagen. Då är det både en förbannelse och en välsignelse. Efter imorgon kan man äntligen andas ut och ha roligt igen. Då blir det fest för att fira att eländet är över(förhoppningsvis) och fira de två födelsedagsbarnen jod o steffi med dunder och brak.

Och så är det återigen det där. Den där osagda och förväntanslösa samhörigheten och givmildheten. Den som jag önskar att jag verkligen kunde återgällda på alla tänkbara sätt. Och den som kommer få mig att spendera mina sista slantar för att ge ett ordentligt, stort fett tack till min älskade bror. För inte bara det att han köpte mina shorts till paintbollen, utan nu också sponsrar mig med att köpa nya vantar, mask och boll (vi snackar över en tusing bara där). Så helt plötsligt har min älskade bror öppnat en dörr för mig. Nu behöver jag bara införskaffa markör, luftsystem, poddar/poddbälte och tröja. Istället för att spendera tretusen behöver jag kanske bara spendera två, om ens det. För att förtydliga: jag älskar min bror! nu kan jag hålla på med paintboll! Jag har råd med det helt plötsligt! :) Och när jag blir lite bättre så kan han försöka fixa in mig så vi kan tävla ihop :)

Framtiden verkar ljusna :) bortsett från att exjobbet är ett mysterie så kommer jag ha frutkansvärt kul i fortsättningen; Painball, lajv, inlines, skridsko... :) it's gonna be awsume
:D

Så på lördag blir det hem till småland, på söndag fira mor och sen blir det praktik. Och kanske min brorson från stockholm kommer ner med familj. Och för att inte glömma att det drar ihop sig för min syster. Snart kanske man är moster :) Men helst efter att ajg blir klar med bebisens present. ^^

Ha det. rots annalkande tenta ter sig framtiden ljus :)

tisdag 24 maj 2011

Fullt ös medvetslös, bara o kör

Ja. En kanottripp med klassen blev avklarad. Många skratt och trevliga upplevelser. Sen gick helgen i ett nafs, både i blekinge o i paintboll skogen(med mina nya och nyinvigda skyddsutrustning som jag fick av min bror o de ja köpt själv.). Lyckade hålla mig vid liv till kvällen då man frossade i jordnötsringar.

Så måndagen var det o stiga upp i ottan o skjussa bror till jobbet, invänta fröken ur innan det blev dags för min första praktikdag. En aning kaotiskt, men gick o lära sig rätt så fort. Vet hur butiken funkar i stort och vad det mesta är. Nästa problem är ju bara språket, orienteringsförmågan och hur mycket foder resp sly älgarna ska ha. Och främst försöka komma överrens med de "små" liven. Sen så var det hem till syrran och fira hennes födelsedag och spela lite spel. Och efter det blev det hem till vackra ljungby och bete sig som en annan apa då man klättrade upp på hustaket och satt på taknocken som en annan idiot för att hjälpa far förlänga och ställa in tv-antennen. Så strax innan mörkret föll, myggor och knott ätit sig mätta var det hela 82 % signalstyrka. Dagen räddad. Så klättra ner, fixa o träna in den kommanmde presentationen innan nästa dag obarmhärtigt kom dundrande o man kastade sig i sängen.

Så upp duscha, hoppa på bussen, svära åt bussen då den hotade att bli försenad, men sedan gasade på som en idiot. Gå till skolan, göra presentationen, äta smörgåstårta med klassen och sen hem. Så var det o ta tag i disk, städning och plugg. Disken check. städning nej. Plugg, kanske check. Det är väldigt osäkert.

Suck. andas in. andas ut. Långsamt. Lugnt.
Tenta på fredag som ett stort åskmoln på himlen. Egentligen praktik imorgon, men finns absolut ingen tid till det. Så upp o ringa dem imorgon o be om ursäkt för att jag är student o behöver plugga. Men ska i fortsättningen cykla ut dit. Blir sådär två mil fram o tillbaka. Rätt lagom daglig motion :)

Ska bli skönt iaf att ha något att göra om dagarna i sommar. Ska försöka klara av praktiken så snabbt som mjöligt är tanken så man är ledig resterande av sommarn. Så varvar man praktiken med sommarkursen, får allt avbetat o lite pengar från csn.
Längtar till v 24 då det vankas en hel vecka på koön som semester. Sen är det bara o kör. Hoppas jag.

tisdag 17 maj 2011

Snabb uppdatering :)

Att så mycket och så lite kan hända på en dag :)
Så idag blev tvätten avklarad ihop upphämtningen av min boffekniv och skjorta i vackraste lin :)
Så bortsett från att ha pluggat lite förstrött har man också börjat patinera kläderna med lite kaffe, te och ketchup så det blir lite effektfulla fläckar på kläderna. Sen ska ju kläderna i lerbad ett tag och sen blir det på med kläderna för att ut o springa i snårskogen. Ordagrant. Kommer bli fint tror jag i slutändan. Eller rättare sagt jag-har-blivit-rånad-och-halvt-ihjälslagen-fin. Ska bara fixa knäppningen på västen, lite dekorativa band på höcklet, en någorlunda slida till "kniven" och sen har jag lösningen till avsaknaden av sovprylar. Det är ju för tusan bara att sy en yllemantel. Problem solved. Både för natten och om det blir regn.

Nåja, imorgon blir det att ro kanot hela dagen med klassen och ser så fram emot det. Två dagar att bara försöka slappna av, skratta och ha trevligt ihop med klassen och övriga. Sen blir det beställa en cykelbiljett för bussresan hem på fredagen, fixa och olja till cykeln. Sen är jag redo för helgens utmaningar :)

måndag 16 maj 2011

Tortyr och misshandel

Så äntligen. I rapporten ska bara kväve och fosfor in, lite diskussion och slutsats runt dem, sen är det bara att öva in pp och plugga till tentan. Jag ser ljuset i tunneln. Och på onsdag-torsdag ska man paddla kanot med klassen. Ska bli hur kul som helst, men frågan är hur mycket man kan slappna av med den annalkande redovisningen och tentan. Och praktiken. Och ansökan om exjobb.

Suck. Pust.

Nåja. Har haft några roliga och trevliga dagar nu med att bestämma lite intriger och vad som kommer hända mig på lajvet i sommar. Vi har diskuterat lite tortyr, misshandel och psykisk misshandel. Fruktansvärt kul att så lugnt och sansat prata om allt man kommer vara med om. Dra ut lite naglar, några fingrar ur led, misshandel, kollektiv bestraffning. Känns ju... trevligt. Nåja, sålde lite fonder idag och betalde till krigshjärta så det inte skulle bli bortglömt. 720 kr fattigare. Ett lajv rikare. Nu är det bara resan till Linköping att fixa. No way to back out now.

Då är det bara o slipa på det sista med det praktiska som kläder, religion och karaktär.
Mantel ska sys, plagg ska patineras, en väst ska sys, skor införskaffas, väska sys, en slida till kniven sys. Och förhoppningsvis en andra uppsättning kläder ifall man råkar dö. Ska försöka att för en gång skull överleva. Men att bli tillfångatagen, göra uppror och allt som krigsfånge... så vet jag faktist inte hur gillet kommer reagera.

Ska ta ledigt till helgen en del. Så blir det hemresa för cykel och mig på fredag, fixa iordning cykeln och bara pusta ut i soffan vid tvn. Lördag blir det upp i ottan för att cykla bolmen runt (ja, hela vägen runt, sådär tio-femton mil), och när man kommer hem lär man knappast vara i skick att göra nått annat än att äta, dricka och sova.
På söndagen fortsätter träningen med paintball hela dan och sen lär jag avlida på kvällen efter något mål mat.

Och på måndag börjar praktiken. Hurray. Finally! Bara se till att inte missa bussen till redovisningen på tisdan sen. Nåja, dags o träna lite tyska nu. Guten nacht undt alles gute mit alles! (förlåt för grammatiken ni som förstår, är självlärande).

fredag 13 maj 2011

Jor rädda mig!

Ja. Veckan har varit ett rent helvet vad gällande stress, otålighet och irritation. Vi i projektgruppen har suttit hela veckan med det där jävla projektet och försökt vårt bästa med att få ihop en bra och vetenskaplig text. Och när vi ska analysera våra fosfor/kväveprover, vad gör läraren?! Han säger att det räcker med en spets till proven. En spets. Så från att ha slitit med allting och samlat in alla prover så ska vi kontaminera dem med varandra. Helt jävla underbart. Och inte nog med det. Han måste göra märkningen av proverna så komplicerad som möjligt. För det är ju totalt omöjligt att bara skriva dit nya ettiketter. Så istället ska vi skriva nummer till honom som inte stämmer överens med proverna, utan det är ju enklare om vi skriver en ordningsföljd och sen håller reda på alla proverna själva. Och det är så intelligent och idiotsäkert att numrera kväveproverna 18-14 och fosfor proverna med 18-24. Helt logiskt ju. OMG. Jag är glad att det bara är ett år kvar. Och ilskan jag känner emot skolan kommer säkert göra att jag orkar det sista av rent jävelskap.

Nåja. Pust. Lugnande andetag. I sommar blir det lajv i form av minst krigshjärta. Så på menyn står det sydjorgal. Bara en del att förbereda. Dock är ju kjolen klar i stort sätt. Ska bara försöka få den att se använd och sliten ut. Skjortan är på g att ta form, det är en väst just nu, så bara armar att sy på.

Det är lite lite värre med allt som man EGENTLIGEN bör läsa på, men fick en lysande idé idag. Om min roll vuxxit upp i en liten håla utan omvärldskontakt, då kan rollen omöjligt veta exakt var dönland ligger eller vem som bestämmer i nordjorgalien. Då är det bara att hålla lite koll på Orbis, skillnaden mellan guden Jor, Corda och Vitalon. Eller treenigheten. Helheten, kvinnliga Jor och manliga Jor. Ska bli fruktansvärt kul att sätta sig in allt det där ordentligt och skriva konflikter med mera :)
Första juni är sista anmälningsdan så är ju i lite behov av att fixat en "familj" tills dess eftersom moderns namn ska vara med i rollens namn. Eller så hittar jag väl på nått kul :)

Så en liten mental checklista över allt praktiskt som bör vara klart till lajvet i juli:
[x] Kjol
[x] Kniv
[ ] Slida
[x] Förkläde
[/] Skjorta
[ ] Snörliv
[ ] Skor
[ ] Bh
[ ] Trosor
[ ] Penningapung
[ ] Glas/mugg
[ ] Tallrik
[ ] Bestick
[ ] Nån typ av väska

Ja. Det var nog allt. Jag har dock en känsla att tallrik, bestick, skor och väska kan införskaffas på nån sec hand för en relativt billig peng. Det är vad jag hoppas på iaf. Så imorgon bär det av till röda korset, myrorna och systrarna ghrim i jakt på lajvgrejer och senare blir det sydag med steffi innan det bär av till anna för o se melodifestivalen. Det är i gott sällskap iaf :)
Nattinatt

tisdag 10 maj 2011

rapportskrivande och framtidsplaner

Ny vecka, nya tag. Måste bara nämna min kära bror som drog upp sjöodjuret ur bolmen så att alla kan bada lugnt i sommar. En gädda på nio kilo är rätt okej fångst. Suck. Man får väl glädjas åt han.

Japp. Ny vecka, nytt tag. Gårdagen försvann i en dimma. Det blev rapportskrivande, träning och bio. Sen var dagen slut. Så var det att masa sig upp när klockan ringde och helt plötsligt har ytterligare en dag av rapportskrivande gått till ända. Men har ändå varit framgångsrikt. Redan är vi uppe i tretton sidor och inte klar än. Men känns inte som om vi kommer behöva stressa ihjäl oss för att hinna klart. Så var det ju det där lajvet. Krigshjärta. Sy, sy och sy. Men hoppas verkligen att det blir minst hälften så bra som jag hoppas på i slutändan.

Så känns det ganska så skönt och ha sommaren strukturerad. 23 maj börjar praktiken och jag betar av den tills fyra veckor är klara. Sen blir det lajv och sen livet i tångskogarna i fyra-fem veckor. Och efter det så blir det marstrand med familjen. Och efter det blir det camping. Och efter det ska man upptäcka norrland. Sen blir det lajv. Sen blir det cykelsemester. Sen blir det Finland. Och sen helt plötsligt är sommaren slut. Hoppas jag inte. Mitt emellan allt ska man ju träna, sola, bada och umgås i rätta mängder ihop med grillning, spel, alkohol och kanske nått trevligt sommarragg. Men det senare är bara ett plus. Kanske man hittar nått kul i de norrländska skogarna?

Håller tummarna för att man nånstans ska hitta orken igen så man kan ta examen nästa vår så man sedan kan åka till norge och jobba lite. Eller om man rent av kan fixa jobb direkt efter denna utbildningen. Nåja, jag ser många resor i framtiden. Tågluffning, äventyr och upptäcksfärder. Synd bara att plånboken inte ser samma sak, menmen.

fredag 6 maj 2011

Återhämtning

Så är man i de småländska skogarna i hopp om lite återhämtning och ro innan allt börjar om.

Vad ska man böra med? Vad ska jag avsluta med?
Nu senaste tiden verkar det som om allt hunnit ifatt mig igen. De senaste veckorna har allt bara samlat upp sig. Omtenta, plugg, stress, ovälkommen gäst, krav från mig och andra, framtidsplaner, drömmar, mål.

Hur är det egentligen möjligt efter alla år och vara tillbaka i ruta ett? Varför har plötsligt fem år störtat tillbaka på mig? Varför försummar jag allting i min vardag? Varför känns det så här?
Var det nått jag gjorde fel? Var inte min läxa lärd?


Så nuförtiden känner jag bokstavligt hur jag förpestar och försummar omgivningen. Jag är trött. Jag är frustrerad. Och jag känner hur allt börjar rinna ur mina händer. Jag har knappt något grepp eller kontroll över något längre. Och jag är inget kontrollfreak, men mitt liv har alltid varit mitt och jag har alltid styrt stegen dit jag vill. Men jag vet inte längre. Det känns mer som om slumpen då människor stött i mig som gjort att jag kommit till denna främmande plats. Jag är plötsligt vilse. Jag ser så många vägar att jag inte kan urskilja min egen stig längre. Vad var det jag ville nu igen? Och det känns som om alla detaljer ur min dröm bara försvinner så det bara är en svag skugga. Vad var egentligen min dröm? Vad ville jag åstakomma här i livet?

Så nu tar jag en välbehövd paus denna helgen. Har varit i småland och inte öppnat en enda skolbok. Jag har druckit, jag har badat, jag har lekt, jag har umgåtts, jag har målat. I ett försök att strukturera upp mitt liv en aning har jag planerat in datum som jag inte ska rubba. Koön, Hasslö, Blekinge, Halmstad, Finland. Vänner, familj, lajv, jakt, fest, naturvandringar. Allt som jag vet att jag älskar. Och allt ska hinnas med i sommar så man blir utvilad till hösten.


Så nu är min helg i småland till ända. Jag känner mig piggare än vanligt och det känns bra att ägna hela nästa vecka åt att fixa klart rapporten. Det känns som om jag fått tillbaka det som krävs för att överleva en vecka.


Och det är så jag får leva nu. En sak i taget, en vecka i taget. Och helgen får man vila upp sig. Jag måste bara få tacka all underbara människor som jag har runt mig och som jag alltid varit och alltid kommer att vara en idiot för att jag aldrig säga det oftare till dem.


Tack.

tisdag 3 maj 2011

Kommer moln faller regn (beware)

Ja. Efter bra dagar kommer några sämre dagar. Brukar ju vara så. Men varför är man lika oförberedd varje gång? Och innan folk börjar läsa så varnar jag för mitt ilskna morgonhumör som förtfarande spökar och en väldigt dålig inställning. Om du som läsare läser det här kommer det med all säkerhet få dig att bli illamåendes eller få dig att dra på läpparna. Det är 50/50.

Fixade det sista inför projektet med steffi o matilda. Sen vinkade man av steffi och de små liven till bussen innan det var dags för kartletar jakten.
Första hållplats. Järnvägsstationen. En värdelös karta över halmstad centrum. tack... I guess...
Andra hållplats. Ytterligare en kass karta över halmstad centrum. TACK...
Tredje hållplats. Fler kartor. Men fortfarande över centrum och alla centrala delar av skithålor i halsmtad. Och kartsatan skulle kosta 60 jävla spänn. Aldrig i hela livet skitaffär. Men tack för hjälpen tantjävel.

Så var det bara till o traska tillbaka mot järnvägen i en evighet i regnet/snö/haglet. Så kommer man äntligen fram till biluthyrningen. Men när man traskar in får man beskedet "Tyvärr, de är i laholm. De kommer om ungefär en timme. Men vi har automatkaffe som vi bjuder på." Nemen ja tack. Jag dricker gärna fem jävla koppar blaskkaffe i en timma utan att ha nått att titta på mer än bilblaskor och bilar. Tack. Så oerhört generöst av er.

Så hämtade man lånebilen till morgondagen, höll på o krocka i en korsning av en idiot som fått sitt körkort i ett flingpaket och gissat sig till att den gul-röda triangeln betyder "vassegod och kör ut till huvudleden och ignorera alla bilar." Så äntligen lyckas man blöt, hungrig och förbannad ta sig till högskoleparkeringen, betala parkeringen och sen traska hem igen.

Men gott folk det slutar inte där! Neeeheeejdå. Inte på lång väg.
För när man kommer hem så står den där obehagliga killen sen fyra dagar tillbaka och knackar på mitt fönster. Hungrig, blöt och förbannad som jag var kände jag att det fanns alltför många synonymer som kunde hänvisas till honom och alldeles för många djektiv som passade in. Så jag gick en omväg tills han gick och gick trött hem. I brevinkastat blev man välkommnad av meningslös reklam och ett brev från transportstyrelsen. Jaha, nämen okej. Ni vill att jag ska kasta ut tvåhundra spänn, få en kråka från läkaren så att ni inte drar in mitt körkort? Okej. Nej, nej det är ingen fara. Jag menar, det spelar ju ingen roll att jag är symptomfri och inte tagit nån medicin på tre år.

Och är det slut där gott folk? Nej! Nej, nej nej.
För nån vänlig själ i huset släppte in den obehagliga killen som kom tillbaka så han i stället kunde ringa på min dörr. Och plötsligt kände jag hur min hjärna höll på att sprängas av kunskap. Mest av adjektiv, synonymer och underliga sexistiska preferenser. Jag kan tala vanliga ord och få dem alla att låta som det vidrigaste skällsord. Så självfallet ignerarade jag honom med rädsla för min egna tunga.

Försöker bara ignorera allt det dåliga. Men det går ingen vidare. Jag är förbanand för det var länge sen. Så nu ska jag ha art-theraphy innan jag går o lägger mig. Ska ju till skolan 7 imorgon för att fixa det sista för exkursionen. Typ programmera gps, leta kartor, lassa bilen, försöka att inte skrika åt allt jag ser eller peta in fler underliga sexuella preferenser i slutet på meningarna.

Jag varnade er. För de 50 % som log. Dra åt skogen. Ni ler åt min olycka. Fan. Ni är ju precis som jag en vanlig dag. :P Skitpådig.
Fuck you you fucking fuck
Beware!

söndag 1 maj 2011

Så kan det gå

tjollahopp!
Vad att säga, vad att säga. Hade en kanondag igår. Och varför berättar jag om gårdagen? Därför idag började egentligen igår ^^ Dagen började med att två spinnande katter ville bli kelade. Sen blev det GIS-tenta som faktistk gick oroväckande bra. Men så hade man pluggat rätt duktigt också. Och så blev det systemet och det obligatoriska valborgsdoppet. Men till skillnad fårn förra året hade jag sällskap av matilda. Och sen blev det hem till petra, grilla, såg på brasan i stan och sen spelkväll. Och på hemvägen mötte man en trevlig själ som ville eskortera mig hem säkert. En liten gentleman som ställde in min cykel och som man pratade med till småtimmarna.
Och det fick man betala för idag. Förvånansvärt vaknade jag inte till liv förens vid två, tre. Men vad betalar man inte för lite glädje.

Så idag har man hållt löftet. Två kapitel avbetade ur boken. Så blir det två imorgon också. Och två i övermorgon om man orkar. Njuter för nuvarande av sällskapet som två katter kan ge. Imorgon kommer steffi tillbaka till Sverige o sover över hos mig och sen ska de små liven hem till den halländska gränsen. Och så blir man ensam igen.
Nåja. Smällar man får ta. Skön vecka nu med "ledighet". Ska ut på onsdag till kvarnbäcken och undersöka den lite, analysera prover och sen krafsa ihop nån hyffsad rapport med medarbetarna :)

Nu tycker arez det är dags för kel så lika bra att lyda innan han blir arg.
Nattinatti