En sällsam skara

En sällsam skara
En plats därstädes lycka vara
Där vänskap ej äga start eller slut
Var börda vi dela, var storm vi rida ut

Enade vi stå; så som syster, så som bror
Ej snarelik till kropp, sinn eller på det vi tror
Enad av olikhet vi stå, enad av våra skilda mål
Enad äro stark, osårbara finnes intet som vi ej tål

Ty ingen finna lycka i begivenhetens hjärta allena
Skygglapparna på så icke någon skönjer vad de mena
Modfälldast äro de som stodo att bliva skådad av blinda
Där ord faller på döva öron, huru fagert än orden de linda

Ack i skarans hjärta finnes ro, må jag aldrig byta den skaran
Lycka spirar vilt utmed livets stig ock tager oss hän från faran
Därstädes i sällsamhet alles förstår, alles äro ock alles blott bliver
Ty i den sällsamma skaran, lycka ock livets flamma städse oss driver


Tack för att jag fått turen att kunna kalla er mina vänner!