Ja, så har man landat i halmstad igen. Trött men nöjd. Helgens jakt resulterade i fars get och frisk luft med inslag av obarmhärtig motion bland sly och väta. Men fick se otroligt mycket, mer än vad det brukar vara. Jag har fått en bra start på pürchen med vildsvin, älg och rådjur. Men då far sköt en get kändes det fel o skjuta ett rådjur till, vildsvinen dolde sig bland riset så det aldrig kunnat bli en ren träff och älgarna var över tre hundra meter bort, så var svårt o skilja dem åt även i kikarsiktet. Även drevet blev bra, trots att det var långt mellan upptagen och osäkert ibland. Rådjur och älg eller vildsvin, men ingen kom till skott. Roligt att få höra skogens invånare ändå. Lite mindre roligt att dra på sig förkylning, men det går över i sin tid.
Så jaktåret hittils är bytena: ett rådjur, några gäss och mycket, mycket frisk luft och motion.
Vi hade en diskussion hemma om priset på älg- och rådjurs kött i affärena. Hur det kommer sig att det är så billigt med tanke på tiden. Först de där ca 50 timmarna att hitta ett djur, sen ammunition/slitage och tiden för att passa, flå, stycka och sen mala. Det är som far säger. Det roliga med jakten tar slut i samma ögonblick kulan åker i väg; då påbörjas allt arbete.
Bära djuret till ett bra ställe för att passa det, vid passning se till så att all hinnor runt inälvor inte går sönder. Ta djuret till bilen eller närmaste väg samtidigt som undersidan inte får nudda marken. Åka hem, lyfta upp djuret på köttkrokar och flå medan man varje sekund får akta så inga hår hamnar på köttet. Hänga och möra i fem dagar för att sedan styckas, skära rent från alla ben, fett, hinnor, senor och brosk och skära ner i än mindre bitar för malning... Hade jag bestämt så skulle kg priset vara över två hundra, och då skulle jag tycka det var billigt.
Nåja, jakten har i allafall hållt uppe modet. Var skönt att få finlandsresan avklarad. Jag har fått se hur illa det är och känns fortfarande dåligt att jag inte hann ta mitt farväl. Hoppas kunna åka dit en gång till, bara för att kunna krama om honom en sista gång. Kanske man ändå kan vara ett stöd för mor när dagen kommer.
Fick en härlig distraktion från mor o far och mig själv. Ett akvarie. Så samma dag man kom till halmstad, startade jag upp akvariet och idag har jag inhandlat växter och tio neontetror till sällskap till mina två snäckor, glader(mörka) och blyger(ljusa). Och orsaken till namnen: Var orolig eftersom vattnet vägrar bli helt klart och visste inte vad de skulle tycka om det. Glader: Från det att vatten nuddade honom/henne/den/det bar det av runt hela akvariet, både på glas och botten och växter. Blyger: vägrade röra sig de första fem minutrarna och rörde sen sig till hörnan där han/hon/den/det inte syns. Håller mest till egentligen överallt där det är svårt att se Blyger.
Trevligt, trevligt. Nytt år nya möjligheter. Hoppas jag. Kommit på lite nyårlöften som borde vara lätta att hålla, men vad vet jag? Ett helt år är lång tid. Men men. Framför allt ska jag engagera mig mer. Jag ska hitta min nich, vad jag vill göra. Jag ska övningsskjuta mer, minst en gång i månaden och hålla igång med hagel. Jag ska försöka vara mer egoistisk i vissa situationer, fixa x jobb, examen, arbete och boende. Men framförallt vad jag kanske redan brutit otaliga gånger, sluta oroa mig.
Nåja, tenta imorgon och känns overkligt. Boken är tristare än någonsin och anteckningarna mer svårtolkade än de någonsin varit och akvariet mer iögonfallande än om det hade blinkat och väsnats. Men hoppas ändå, skumma igenom allt, anteckningar, övningstenta och sunt förnuft. Så borde man klara det. Tror jag. Hoppas jag. Önskar jag. Snälla...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar