onsdag 15 augusti 2012

jakt på pengar o rådjur :)

Puh... FÄrdigjobbat. Tre långa månader på äldreboendet som iaf gett pengar. Många gånger så har man vaknat o allmänt velat dra täcket över huvudet, men men. Hela sista veckan gick och hörde inget ont mer än det var tungt arbete. Så skickade in sista pappret till chefen idag o få betyget för sommaren. Men uppenbarligen har jag stuckit någon nagel i nåns öga för chefen hade fått klagomål att jag inte tagit insiativ så skulle fundera på det tills nästa vecka när vi ska prata om framtiden.

Dels irriterande att vem det än är inte kunnat ta upp det med mig, dels irriterande för att jag anser motsatsen. Har gjort saker annorlunda för att jag personligen skulle velat ha det så som gammal. Hade velat komma ut, ha någon o prata med och framförallt någon som lyssnar men det är tyvärr fel sorts insiativ. Men sanningen dyker alltid fram, så ska försöka hitta ett jobb nån annanstans där de kan fortsätta med sitt "rätta" sorts insiativ.

Nåja, kommer få rätt bra betalt så blir nog bra till astralien sen. Just nu fattas bara några femtusen så det känns som om jag bara kan få fatt i ett litet vikariat nånstans så löser sig allt. Härligt med o dyka nästa vecka o ut i skogen o leta trollsländor o grodor.

Men nu, jakt! Äntligen, äntligen, äntligen! Så ut o njuta, men nu packa ner allt!

Ha det fint!

tisdag 31 juli 2012

update

Sån tid, sån tid. Lyckades infektera min jävla fot i helgen så blev inte så mycket mer än sömnlöshet, alvedon och horisontelt läge, men idag är man på benen igen. Blir förbannad över den idiot som krossade en flaska vid vattnet. Har kostat så mycket; nästan 600 spänn i sjukhuskostnader, två veckors förlorad arbetstid, smärta och ilska. Har inte än fått tillbaka känseln så har tankarna på o söka om försökringspengar. Det är lite olägligt att inte ha känsel under en del av foten o stortån med tanke på hur mycket man/jag sparkar i och trampar på saker.

Är inte lika tomt hemma vid heller sen tre små nya katter anlänt till marmorvägen; Tusse, Nisse och Nessie.  Var meningen att Tusse skulle bli Felix sällskap men som med det mesta gick ju det med åt helvete. Så i allt elände visade det sig att hans bror inte var tingad, så blev det Nisse. Och sen visade det sig att det bara var ett syskon till som inte var tingad, så två eller tre. Spelar ingen roll. Nu blir hon inte avlivad i allafall. O kittens is kittens. Kan du inte gilla en (än tre) kattungar så har du ingen medmänsklighet.

Så desa tre liv har ganska framgångsrikt ihop med jobbet vänt mitt dygn till fördel. Vaknar i regel sex varjde dag, sju på helgerna och har snart läst ut min bok. Jobbat lite extra också så får några extra kronor nästa månad. Annars har xjobbet avstannat vid åtta sjöar. Ska återuppta det 13 när jobbet slutar o håva lite. Hoppas så innerligt att kunna bli färdig denna månaden med fältarbetet och dna analysen i början av nästa månad, men får väl se först hur det går med allt. Har rätt "snälla" tider några dagar nu där jag slutar två, tre så hinner kanske ta nån sjö till.

Ser fram emot bockajakten också nästa vecka även om jag känner mig som typexempel för dubbelmoralen själv. När man vet hur illa ställt det är med alla viltstammar men ändå "hedrar" avskjutning av handjur... Men det är väl ändå lite som min bror ha sagt; det är bättre vi skjuter dem i blekinge och förhoppningsvis skrämmer bort andra rådjur så inte vår skjutglada "kamrat" går lös på stackarna och skjuter mer än han kan ta hand om. Dålig ursäkt, men verkligheten är att det är bättre vi skjuter dem än den andra så kan vi förhandla med de andra makägarna där det går. Vi använder iaf allt vi kan på rådjuren, vi tar inte bara hornen o de finaste filéerna.

Börjar bli peppad inför australien också. Lyckats komma över lite billigt solskyddsmedel så köpt lite. Det är om nått jag inte tänker spara in på. Arma hud, hur ska den klara sig? :s Ska börja träna också, ny dag imorgon där jag ska infria en cykelrunda eller promenadslinga på en mil varje dag, allt för grundfysiken.

Nåja, varit skönt o jobba lite. Har tvingats ändra min syn på jobbet; även om det är alltifrån det bästa så kan jag iaf göra det så bra som jag kan för alla åldringar så man kan sova relativt på nätterna. Så rycker in lite då o då extra för att dels tjäna pengar men också få lite sinnesfrid. Så har jag återigen fått uppleva detta "underbara" fenomen delat pass; dvs där du börjar kvart i sex på morgonen till halv två, har tre timmar ledigt och börjar jobba igen fyra till halv tio.

Nehe, nu ska jahg fortsätta läsa om de förbannade trollsländorna så jag blir lite visare om ämnet innan jag glömmer nått

fredag 13 juli 2012

Turen bara fortsätter

Uschja, långa veckor o dagar. Var iväg och hade sån "tur" att Felix blivande kompis hade en bror som än inte var bortadopterad. En katt ska inte vara ensam. Så även om det kommer bli så tätt inpå är det väl bäst iaf för den nya katten. Fick veta att det skulle kosta runt 2000 för att sätta upp farthinder på gatan så vet itne än om jag själv ska kasta pengarna eller ta o påbörja en insamling. Har iaf äntligen kommit in på jobbet så man lyckats stänga av. Dock så känner jag just nu att jag borde håvat i helgen; det hade blivit mindre problem.

Dels i blekinge när vi byggde jakttornen o jag lyckades göra blodsutgutelse i ringfingret efter ett utmattat men hårt välriktat hammarslag. Dels att tvingas ligga i husvagnen i fem långa minuter med bara ett tunt lakan som skilde mig från ett femtiotal arga bin. Fick iaf sova några timmar i bilen den natten.

Nåja på hemvägen förgyllde jag mn otur med en ny dator för att dels försörja mitt återuppväckta beroende av wow; dels för att ha en dator som inte behöver silvertejp för att hålla ihop, dels för att slippa bränna sig på den men också framförallt att ha en dator som faktist startar när man trycker start.

Så i söndags tänke jag; tre dagars semester innan helvetesveckan börjar. Så körde vi i ett streck från blekinge till koön. Trött o grinig så gick vi o la oss ganska tidigt. O nästa morgon blev plösligt "semestern" längre. Varit o badat ändå på förmiddagen o haft trevligt så vid lunch skulle vi samla lite att agna med. Så var det över. Efter att man lekt blodbad i vattnet o skrämt slaget på syster o hennes sambo blev det fyra timmar på akuten i kungälv där jag råkade bloda ner ytterligare ett rum.

Tre stygn, pencillin, klippta nerver o kryckor blev resultatet, trodde jag. Med det visade sig att jag var blöt av vattnet när jag kom in så på köpet fick man svamp på köpet. Men i slutändan fick jag min vecka på koön. Hurra.

Så har jag satt ett nytt smärtrekord också; På tredje plats; Pierca läppen. #2 Slå huvudet i ett jakttorn när vi höll på o resa den.  Trumvirvel...! På första plats... Bedövning under foten!
Det var alltför denna veckan. Låt mig få en aning tur igen fru fortuna. Snälla...?

tisdag 3 juli 2012

Otroligt

Helt otroligt. Mindre än ett år efter Sinus. Samma gata. Samma historia. Med en skillnad: Nu behöver de inte vara ensamma någonsin igen. Nu får han äntligen träffa sin bror o han kommer för alltid vila jämte honom till tidens ände. Trodde inte hjärtat kunde krossas igen. Jag trodde det var färdigt.
Så tacksam för att jag inte var ensam när jag fick beskedet. Att jag fick dricka bort mig o ha vänner som  distraherade mig om än för en kväll.
Så otroligt. Att någon kan vara så känslokall; två gånger. Jag trodde först att jag inte hade det i mig att hata. Men det hade jag. Och jag kommer hata denna okända förare så länge jag kommer minnas o så länge jag kommer att gå på denna jord. 

Och hur hemskt det än må kännas att skriva detta; men jag önskar föraren all smärta, sorg och problem som någonsin finns i vår och andra dimensioner. Hade personen behövt hjälp hade jag skrattat o gått förbi oavsett vad för konsekvenser det gett. Jag vill inte hjälpa någon som är så känslokall att de kan köra på någon o sen lämna dem där de ligger; utan att säga till. Och det är som man säger, hat håller en inte mätt men hat håller en varm. Och om jag någonsin får reda på vem det är som är ansvarig så kommer jag inte lämna personen ifred. Jag ska påminna honom/henne om vad föraren gjort tills jag själv dör eller glömmer det.Det hade inte ändrat på ett dyft men förhoppningsvis räddat någon i framtiden. En katt, hund eller människa.

Och jag känner att orken försvinner. Jag orkar inte med xjobbet som går i snigelfart. Jag orkar inte vara optimist på äldreboendet. Jag orkar inte särbehandla människor bara för att jag vill ha kvar dem som vän. Jag tänker inte ha dåligt samvete för att en vän försöker tvingar mig välja mellan två vänner.


Mina älskade små hjärtan, nu har ni i allafall varandra. Tack för nästan fyra underbara år ihop.

<3 För alltid i minnet, för evigt saknade <3







söndag 17 juni 2012

tung helg

Blablabla,  nu är det dags o skriva av sig lite. Vilken helg. Vilka dagar med lärdomar om både svårigheter o livet. Dels fucking awsome tacksam för att två sjöar blev avklarade i torsdags (på samma dag) vs att missa sista bussen hem så far fick hämta mig. Sen dels fyra timmars resa inklämd i en bil jämte min syster o sina dryga kommentarer om allt hon kan o tror sig veta. Uschja som om resan inte var/varit lång nog.

Nåja passade iaf på o njuta av det lilla goda resan förde med sig. Var relativt gott sällskap, god mat o dryck och att man dessutom hade turen o få se nelly ta sina första steg före hennes föräldrar. Annars fanns det alltid den där atmosfären som bara en begravning kan föra med sig.

Det är svårt det där med begravningar och det finns verkligen inget som kan förbereda en för känslan oavsett hur många man varit på. Själv har man hunnit med ett femtal begravningar och jag trodde att man skulle vara lite avtrubbad vid det här laget; eller rättare sagt jag förväntade mig att vara det. Men det är bra att man känner tomhet för det betyder att personen har tagit plats i livet. Så oavsett att man kanske bara träffade honom en eller två gånger per år nu i slutet så har allt innan o då varit fullt tillräckligt. Så man blir förvånad o överrumplad när man inser hur många minnen man har fått med sig genom åren och det blir så mycket mer smärtsamt när man inser att man aldrig kommer få fler.

Det verkade som alla kom fram till samma tanke ungefä samtidigt i taxin mot kyrkan för varje ställe vi körde förbi hade ett visst minne. Fiskhamnen, suamenlinna, istakestus, parken, linnanmeeki, ryska marknan... Så mycket mer minns man plötsligt än vad man trodde man gjorde innan. Det var en väldigt vacker begravning med en duktig präst som talade både finska o svenska. Och kistan var vacker o säkert alldeles för dyr för hans smak. Bäst(enligt han) var om han blev lagd i en kartong så kerttu kunde ta o hitta på något roligare för pengarna. Men också som vi sa, han är en av få äldre människor som varit så tacksam o sett så himla mycket av världen o kämpat mot så mycket så en vacker kista är vad han minst förtjänar.

Så tänker man för mycket efter sånt här också. Tänker på älskade mor som fått vara med o begrava sin bror eller kerttu som fått begrava sitt livs kärlek. Personligen så tänker jag återuppliva och misshandla min bror om han någonsin dör före mig så jag tvingas/får gå på hans begravning. Det tänker jag helt enkelt inte tolerera. Jag har fått nog av att begrava det jag älskar.


Kan det vara så att de som inte få leva är de som gör himlen vacker för oss.
Kan det vara så att de som lämnar oss bakom är de som vakar över oss, skyddar oss mot onskan.
Kan det vara så att deras tårar faller till marken som regn mot din kind, en augustikväll som läppar in i din hud.

Någonstans uppe bland molnen måste det finnas en ängel för oss. Säj mej de är så
Som bryr sej om varför vi lever om vi lever eller dör. Säj mej de är så.

Kan de vara så att vissa föds till änglar för att de trivs bäst uppe i det blå.
Att få flyga över jorden och sprida kärlek över oss. De valdes för sin godhet.
Och visst kan det vara så att de väntar där uppe på oss, att få leva tillsammans igen.

Någonstans uppe bland molnen måste det finnas en ängel för oss. Säj mej de är så
Som bryr sej om varför vi lever om vi lever eller dör. Säj mej de är så.

Vem tröstar i nöd när dina tårar faller ner för din kind. All din längtan bränner djupa hål inom dej.
Vi håller hårt, vi delar din sorg.

  

söndag 3 juni 2012

symbiosveckan/or

Ja, en veckas intensivt arbete mot sitt slut. Fixade teorin på dykcertet i måndas och skapade en trevlig symbios med matilda som hållt/håller än. Så fixat en sjö o kunnat räkna bort en som totalt värdelös men dessutom bytt av livet med strandpaddhabitat inventering och för att inte glömma; captain bluebear.

Så skönt o smussla lite på husrum hos matilda så man slipper fara o flänga mer än nödvändigt men inte heller för att glömma sälskapet o hjälpen man får. Skönt framförallt allt o få en spark i baken så man verkligen får något gjort då tålamodet börjat tryta. Så nu är man äntligen hemma på kort visit för att packa ner fler rena o torra kläder för kommande vecka. Imorgon upp i åttan o åka till halmstad för o hämta en ny hyrbil till nya äventyr.

Hade en fantastisk dykning i örkelljunga idag (i guess) men det var åratal sen man var så här trött. Men med sisådär utrustning på nästna 30 kg så antar jag att man är ursäktad. O humöret blev väl inte så ultimat när masken läkte, regulatorns tätning var dålig och till råga på allt att man hade för lite vikt för att sjunka ordentligt. Men men man lär sig av misstag. O jag har lärt mig att aldrig mer har femton kg på enbart viktbälte: Så kanske man kan ta av/på viktbältet vid ytan utan risk att tappa det så det ligger 10 m längre ner i dybottnen... Nåja känner mig relativt förbered för provet på onsdag; det som kan gå fel har redan gått fel känns det som oavsett om man haft otur, varit en exceptionellt kass elev eller om det var meningen med alla problem. Man har haft en kass regulator o dessutom andas ur en kass alternativ luftkälla så man fått göra en kontrollerad o okontrollerad nöduppstigning, fått under 20 bar luft, flutit/sjunkit som en kork/sten från djup där ett säkerhetsstopp vore på sin plats, tappat bort parkamrat o orientering, tappat masket på fem meters djup och sist men inte minst till råga på allt varit fullständigt utmattad. Så efterosm man överlevde idag så lär man överleva på onsdag med all säkerhet.

Nästa fråga är bara om man ska vidareutbilda sig; är ytterligare 3100 kr men faen vad roligt det är... Så kan man bli kvalificerad för 30 m, vrakdykning, torrdräkt, grottdykning eller nattdyk etc etc. Måste bara se över mina besparingar o framtidsutsikter. Ska på begravning nu den 16 o då försvinner plötsligt tre dagar i resväg plus att lördag nästa vecka blir fiske. Men ska lägga i en bättre växel i veckan så man är effektivare o tar in den tiden. Ska börja jobba 26 så måste ha fixat infångandet tills dess. Helst.

Näe, nu blir det nog packa väskan med rena kläder för nästa plats imorgon. Så börjar nästa symbiosvecka med en ny hyrbil till nya äventyr.

fredag 11 maj 2012

flum flum flum

Hujeda mig, vilken dag vilken dag. Dels härligt morgontrött o grinig tänke jag strunta i 8 bussen ut till sjön, men just som jag tänkte somna om o glömma allt ringde telefonen som jag dumt nog startade upp vid alarmet kl 7. Öh...? Ja så var man plötsligt omtyckt av arbetsgivare som annars ignorerat mig hela våren. Så finns äntligen chans o lösa allt ekonomisk tjoff men då lutar det åt tre jobb nu i sommar; digitalisering, brunnsgården o rycka in i hemtjänsten när jag har tid. Kan det bli så väl att jag slipper låna pengar eller bli skuldsatt? Är det tillåtet o ha sånt flyt...?

Nåja, gick riktigt riktigt trögt o håva idag men lyckades iaf få ihop ett tjugotal stycken till av rätt släkte, så om man har samma tur som innan är väl ca hälften aeshna grandis larver. Så vipps har jag mina 20 larver för stubbasjö så jag slipper se den nu för förhoppningsvis all framtid! Morr. Nästan fem veckor har jag spenderat vid den där jävla sjön. Det var påtiden. Men fick se så mycket roligt idag, dels de vanliga hedliga snokarna, kopparödlorna o skogsödlorna. Men idag späddes det på med mindre vattensalamander, någon skrovlig/vårtig padda, huggormar och en mystisk fågel som påminde om en morkulla med undantaget att den var gråsvartvit. Ett awsome slut på den sjön må jag säga.

Så har hyrt bil till söndag så ska dra upp mot varberg o försöka fixa klart sjö nr 2 också (förhoppningsvis på en dag). Eller iaf provhåva sjön för o se om jag behöver göra ett nytt urval eller om det funkar. Så får man se om det blir en liten roadtrip av det eller om det blir I, me and myself en heldag igen. Vore riktigt riktigt snällt o framför allt roligare med sällskap, men men. Får se vad folk säger imorgon. Eller idag tekniskt sett. Mysigt ska det bli o se lite film ihop för en gångsskull, kan inte ens komma ihåg när vi gjorde det senast. Eller iaf när jag var med.

Fått lite grejs sålda på tradera också så känns skönt, blidde nästan 300 spänn för krimskrams så känns skönt, tänkte ta de pengarna o peta i spargrisen medesamma så de inte springer iväg. Nu när dykarcertet börjat så har man två fruktansvärt roliga kvällar o se fram emot i veckan, men ack ack ack. Inte visste jag att man skulle betala de där 5000 samma vecka... Nåja, luspank men ska bli riktigt awsome. Bassängdyket i onsdags var magiskt även om man fick påminna sig väldigt många gånger att det faktist gick o andas under vattnet. Och att träna bort tummen upp som inte betyder "bra" utan att man ska gå upp :S Men är förvånad hur lätt allt gick, känns som om antingen man är naturbegåvning eller att det är så simpelt o dyka (med undantag från avvägningen där man är antingen sten eller kork... :P)

Surt sa räven men ska dela upp betalningen för flygbiljetten också även om jag förlorar en femhundring på det. Finns inte en chans att betala de där 14000 tills på tisdag. Så i stället blir det till att ge 7250 i stället, men skönt o ha det överstökat sen. Så blir det jobba röven av mig i sommar för o tjäna ihop pengarna, håva som en idiot o skriva än mer för att till sommarens slut åka till usa, göra dna tjoffet och sen redovisa hösten och sen är det bara åka och glömma sverige i sex härliga veckor. Fina drömmar som jag äntligen kan börja leva.

Fortfarande står familjen på åtta sidor av två möjliga o syrran o resten har rykit ihop... igen. Har funderat endel o åka över o hälsa på morbror men vet inte vad det skulle ge. Han sover mest ändå o verkar ine vara medveten om någon är där eller inte. Får väl se om man kan försöka tala om det nästa gång man kommer hem men men. Känns skönt o boka flytten nu på måndag. Blir väl att flytta om exakt två veckor. Inte fattat det än och funderar o flytta idigare så man slipper panikpacka o panikplugga samtidigt :S

Börjat inse att jag är oförskämt bra på o planera så förstår inte varför jag inte gjort det tidigare. Så blir iväg o köpa lite kuvär o frimärken imorgon o passa på o springa till bibblan o planera körvägen till sjön innan det blir filmkväll. Men tidigt i säng, på söndag blir det upp i ottan igen för nya äventyr i trollsländesverige och framför allt förhoppningsvis ytterligare en sjö avklarad.

Nu är det minsann läggedags. Sov gott vän o fä