Skjutglädje

Vad att säga?
Bortsett från överdos av d-vitamin och solsting har allt varit nuderbart. Är hemma i de småländska skogarna och njuter och skjuter :)

I lördas var det påskasmällen, en lerduvetävling som både jag, far o bror tävlade i. Självfallet gick det sådär i och med att skolan tar all tid så fru precision var inte glad när jag äntligen la uppmärksamhet mot henne. Men lyckades iaf väldigt bra med tanke på hur längesen man sköt med bocken. Fick åtta poäng, bror tolv och far nio av tjugofem möjliga. Inte helt fy skam då jag tog tre av fyra på de höga motduvorna (har aldrig varit vän med motduvor).

Morgonen idag började också med knall. Bror o kompani och jag spelade paintball. Jag kan nog räkna på fingrarna de gånger jag haft lika mycket adrenalin.
Hjärtat klappar. Nedräknandet till spelomgången.
Springer allt vad du orkar mot första skyddet.
Sakta och ljudlöst kryper genom vegitationen.
Avancera.
Sikta och skjut.
Spring som vinden medan kulor viner förbi och genom riset runt dig.
Hjärtat på maxnivå. Flämtande tar skydd bakom en mäktig tall.
Bollar träffar stammen på andra sidan.
Räknar till tre.
Håller andan.
Springer. Kastar sig platt på mage medan kulor regnar.
En kula studsar mot armen.
Kryper bakom däcken och ålar sig mot nästa mål.
Plötsligt en kvist som bryts. Snabbt tittar upp med markören.
Sedan blev allt grönt. (Förklaring: min mask blev målad av kulor)

Få gånger jag hållt hjärtat på sprängningsnivå som idag. Nästan fem timmar och det finns inget träningspass som kan vara ens hälften så jobbigt. Min kropp är fortfarande hög på adrenalin. Och även om jag bara lyckade skjuta ut två så är man nöjd. Och om två veckor är det dags igen :)

Så nu har mina systrar vatt här med sina respektive och vi har haft litet knytkalas. Massor av god mat o dryck. Håller tummarna för fler såna här dagar.
Och imorgon lutar det åt hm... Plugg... Luftgevär och sol :)
Pang Pang