lördag 22 december 2012

Packa backpack

För att inleda enkelt och talande...  XD
Fyre dagar kvar. Sen sitter man där på tåget påväg till kastrup bort från kylan och mörkret. Bort från plugg, jobbångest och annat. Åh... kan knappt bärja mig!

Betalat två tredjedelar nu av kalaset nu; flygbiljetten, försäkringar, vaccinationer, greyhound pass, bluemountains, en veckas boende i Sidney och lite andra roliga utflykter.
Dock slår det mig plötsligt hur mycket jag lagt på kalaset i pengar. 13.500 för flygbiljetten, 1300 för vaccinationer, 500 för extra försäkring, 8200 för busspasset mellan Sidney o cairns, 1500 för boendet i sidney, 1000 för bluemountains, typ 2000 för dyken... and it keeps going and going... Eller ja. Det är ca 10 000 till för4 de sista turerna o boende/mat sen är resten bara rumlepengar :)

Men hur fantastiskt kan det inte vara? 7 veckor där man äntligen kan skåda drömlandet. Känns oredit när man tänker tillbaka på mellanstadie/högstadietiden där två små gräbber satt o drömde om en framtid där vi vandrade genom Australien. Och om sex dagar är vi där.  Behöver jag säga att jag är sisådär lagom pank när jag kommer hem men egentligen inte bryr mig? :P


Så nu är det bara o försöka packa logiskt. Ehm.
Ja. Eller rättare sagt klura ut vad man behöver och vad som kan stanna hemma så backpackerväskan blir så nimt det går :P
Också så bryter man ut i hjärtklappningar och breda flin o skratt. Jag kan ta mig faen inte bärja mig.

Var hos ellen och peppade lite idag och hittade två klänningar som jag ska låna mest för att de var snygga men också för att de var 100 gånger svalare än de jag har :s
Så i gengälld tar jag med lite strömdosor^^


Fantastic! :D Kommer till o med njuta på alla flygplatser under mellanlandningarna^^ Roligast ska nog bli hongkong :)

Men nehe. Nu så är det också så att det är lilla julafton imorgon med uppesittarkväll. Kan må hända att amn är ovetande miljonär och inte behöver bry sig om pengarna?! I wish!
Ska bli trevligt o tacka av familjen under dessa dagar; så får vi alla en paus.

Så har du tråkigt ska ajg försöka vara duktig o uppdater min resedagbok där ajg har tillträde till internet^^

http://www.resdagboken.se/m/matyren/dromresan-till-australien-440535/

Mohahaha, god jul. Tror det blir ett sista inlägg i Sverige; annars; gott nytt år! :)





 

måndag 17 december 2012

They're coming to take me away, ha-haaa

Återupptäckte en av de mest psykadeliska låtar jag nånsin hört och ja... jag hatar lite att man har den på huvudet där man går o nynnar i biblioteket... XD

Blä o usch. Sitter och försöker få några sekvenser rätt medan man väntar på svar från göran o jessica om hur vi ska gå vidare. Så bara o försöka fixa till sekvenserna, skriva och allmänt peppa för resan. Mindre än två veckor kvar... Oh... Mygod. Jag ska verkligen dit.
Så ska vi boka majoriteten av allt nu i veckan; ellen hittade ett paketpris med buss från sidney till cairns samt fraiser island, white sunday island, kanottur för o se delfiner och snorkeltur(och dyk) vid bärriärrevet. Så blir det väl tangarian zoo o blue moúntains i sidney att börja med ^^
A
W
S
O
M
E
N
E
S
S

Så stavar jag till resan. Hoho,hihi,haha^^ Allt vi kommer se och allt vi kommer göra. Kan aldirg få nog ens o tänka på det.

Stressat och dant så nu i jultiderna känner man sig lite halvgalen i all stress och upphetsning. Och vad hittade jag för låt om inte en "they coming t take me away haa-haa". Finns det någon låt som inte passar in bättre på exhalteringshumöret? XD

Enjoy o beware för er som inte vet vilken den är^^ (den fasnar på huvudet kvickare än kvickt)
hoho, hihi, haha! :)


http://www.youtube.com/watch?v=hnzHtm1jhL4


They're Coming to Take Me Away, Ha-Haaa

from: Dr. Demento's Delights

Remember when you ran away and I got on my knees and begged you not to
leave because I'd go berserk?? Well...
You left me anyhow and then the days got worse and worse and now you see
I've gone completely out of my mind.. And..

They're coming to take me away, ha-haaa!!
They're coming to take me away, ho-ho, hee-hee, ha-haaa
To the funny farm. Where life is beautiful all the time and I'll be
happy to see those nice young men in their clean white coats and they're
coming to take me away, ha-haaa!!!!!

You thought it was a joke and so you laughed, you laughed when I had said
that loosing you would make me flip my lid.. RIGHT???
I know you laughed, I heard you laugh, you laughed you laughed and
laughed and then you left, but now you know I'm utterly mad...
And..

They're coming to take me away, ha-haaa,
They're coming to take me away, ho-ho, hee-hee, ha-haaa.
To the happy home. With trees and flowers and chirping birds and basket
weavers who sit and smile and twiddle their thumbs and toes and they're
coming to take me away, ha-haaa!!!

I cooked your food, I cleaned your house, and this is how you pay me back
for all my kind unselfish loving deeds.. Huh??
Well you just wait, they'll find you yet and when they do they'll put you
in the ASPCA, you mangy mutt!!! And...

They're coming to take me away, ha-haaa.
They're coming to take me away, ho-ho, hee-hee, ha-haaa.
To the funny farm, where life is beautiful all the time and I'll be happy
to see those nice young men in their clean white coats and they're coming
to take me away, ha-haaa!!!
To the happy home, with trees and flowers and chirping birds and basket
weavers who sit and smile and twiddle their thumbs and toes and they're
coming to take me away, ha-haa!!!
To the funny farm, where life is beautiful all the time... (fade out)

Hey, buddy!
Yes officer..
You a head?
No, but I'm catching up, ha ha ha....

söndag 2 december 2012

Australien, Australien...

Uschja nu är det redan advent. Advent och mindre än fyra veckor till vi äntligen åker och kan få glömma Sverige ett slag. Men ska ju faktist vara färdig med arbetet också tills dess. Väntar för nuvarnade svar på om primrarna till sekvenserna är beställda o kan vara på skolan till nästa vecka. Så kötta och köra om ett femtiotal sekvenser på en ny gel och förhoppningsvis få fler o funka så mitt fyllogenetiska träd inte ser så knäppt ut som det gör.

Nåja, storestorebror kommer imorgon med brorsonen så då blir det väl bus på schemat. Eller ja; så mycket man kan tänkas hinna med i allt. Har några artiklar jag har en egen deadline på o få färdigläsna och inskrivna i arbetet tills onsdag.

Var på ullared igår med ellen o det var andra o sista gången i mitt liv. Aldrig mer. Så billiga kläder är där ändå inte så det är värt att. Köpte i allafall upp några flaskor solskyddsmedel och annat bra-o-ha inför resan, men nu kan jag stolt säga att jag har allting. Solskyddsmedel för kropp, ansikte o läppar, kläder som jag inte kommer dö av värmeslag i samt hygienprylar. Nu väntar man bara att få äntligen packa o ge sig av. 30 grader värme, bad, sol och gott sällskap. Slippa ifrån bråket hela tiden. Så när man kommer hem har man laddat batterierna lite och är redo för jobb.

Vi ska boka lite mer resemål nu nästa vecka o de utflykter vi vet ungefär. Så fantastisk men fucking vad dyrt allt kul måste vara. Håller min budjet rätt bra ändå, verkar som jag kommer överskrida den men max en eller två tusingar som mina fantastiska föräldrar sagt jag kan få låna i såna fall. Med alla turer, resor och boende (undantagsvis två veckor) kommer kalaset gå på 18 000. Så plus två veckors boende nånstans nångång med mat o utifall nån tur nånstans till... Förhoppningsvis inte över 25. Där är min budget o över det går helt enkelt inte. Så kommer man hem med nollat konto, nollade fonder o aktier men med det fetaste leendet någonsin.

Memen, borde inte vara några problem för mig o spara in lite varstans. Säljer på tradera allt jag kan få ut nått av värde för medan jag nu inte ska handla nånting mer. Har nu allt. Det lilla som saknas får inhandlas påvägen. Men nu, tillbaka till skriveriet och hålla drömmarna om australien i schack.

tisdag 20 november 2012

En dag i livet :P

Bläää... Kämpar på med examensarbetet fruktansvärt långsamt så en snigel hade sprungit om mig fem gånger innan jag ens öppnat rätt program. Fyllt datorn två gånger nu med program jag egentligen inte förstår. Alltifrån genious, bioedit, arlequin, hapstar... Ett program för att aligna, ett program för o trimma sekvenserna, ett program för att omvandla informationen till siffror som ska matas in i ett annat program som äntligen ska ge mig ett resultat. Eller rättare sagt en fingervisning; så får ANOVAN visa om det är sant eller inte. Men usch. Har snart tagit nio månader med allt.
Tacksam över att en männsika på högskolan faktist svarar på mina hjälplösa mail som ingen av handledarna svarar på. Kanske, kanske, kanske hinner jag färdigt med allt innan jag åker till australien! sex veckor come on! Har mina 98 rena klippta sekvenser; de ska bara omvandlas, petas in i olika program o sen... drumdrumdrumdrum... Finito! Eller ja. Typ så.


Uschja, Plugg. Pengar. Jobb. Livet. Suck. Har bestämt mig för o kasta de där femhundra på ett gym/badkort i stan mest för att det är enda som lyckas slita ut mig ur hemmet längre stunder. Och guuud vad jag saknar min lägenhet. Eller bara ett enda rum i detta hus som jag faktist kan få kalla mitt och få vara ifred i. Jag älskar min familj mer än någonsin; men att aldrig kunna sitta en enda timme ostörd någonstans börjar göra mig bitter. Far eller mor behöver hjälp med något varje dag och har inget emot o hjälpa dem, men måste sitta på bibblan där de saknar internet bara för att kunna sitta o koncentrera sig ostört. Dels har vi lagt tre dagar på köket för o försöka få det färdigt (utan att lyckas), far vill ha hjälp med både byta däck, köra till tippen, handla och spika/skruva socklarna och listerna imorgon plus att mor vill att vi ska ut i skogen och plocka lite vitmossa. Jättekul o hålla igång (utan ironi, det är ganska kul o spika o påta runt) men jag måste måste verkligen få plugga. Så liksom
de flesta dagar om jag ska få något gjort får man väl gå upp sex för o hinna plugga färdigt tills far kommer hem innan vi ska börja med allt. Så trött på o ha dåligt samvete för o sitta o plugga och att säga nej när de ber om hjälp känns otänkbart. Catch22.

Katterna gör mig förbannad o stressad och varje dag höra på tjaffs efter tjaffs efter tjaffs. Han bråkar med henne, hon bråkar med honom. Och runt, runt, runt. Katterna är stressade och kommer må så mycket bättre om de bara får gå ut men ingen lyssnar och de hålls inne. Sen att de klättrar överallt, har sönder saker och är jobbiga katter är en annan femma som bara jag och far verkar ha problem att stå ut med.

Dessutom det eviga att man ska alltid ta parti "vad tycker du?" "Tycker inte du det". Åt helvete med
allt. Orkar inte stå i mitten o lyssna på "hon sa" "han sa" eller "han borde verkligen". Gah, sköt era liv och sluta bry er om andras så ska ni se att ni blir så mycket lyckligare. Eller kanske bara jag.
Har allvarligt funderat på o ta ett lån på banken för att kunna flytta härifrån men samtidigt är det bara sex veckor till jag äntligen kan få släppa allt. Bara jag o Ellinor i Australien i sju härliga veckor.

Så får väl bita ihop och inte försöka vara alltför bitter tills dess. Ska försöka peppa mig o orka med allt. Plugget, träningen, jobbsökandet, lägenhetssökandet och typ livet. Sökt jobb inom lagarbete, matbutiker och dyl men likförbannat är det omsorgsjobb som dyker upp. Ger det till efter Australien men är det det enda som dyker upp so be it. Pengar är pengar. Och jag är i ett fruktansvärt stort behov av det. Så pass att jag är beredd o må dåligt bara för att få pengar. Nått jobb måste dyka upp under tiden man är där i allafall. Annars tror ajg att helvetet är på jorden.
Hoppas ändå jag får tillbaka bra i form av annat av mitt nya gymkort. Jag måste palla med ryggen o axlarna i Australien. Det får helt enkelt inte bli ett bakslag. Värmen å andra sidan är väl med ett litet bakslag men det får jag väl helt enkelt klara av.

Innan allt blir lite bittert så har jag dagens pepplåt som ljöd när jag trimmade mina sista sekvenser. Och imorgon kan jag förhoppningsvis köra in det i nästa datorprogram o börja utläsa något resultat av något slag i allafall.


En dag i livet
Idag såg jag två pensionärer stå o hångla med varann. En kvinna utan skuld o en prestigebefriad man
En hipster gav bort komplimanger utan ironi o en treåring som visade sin mamma empati
O en dörrvakt sa idag får faktist alla komma in, det är gratis. O en bankman stod o fnittra o sa tänk vad man blir glad av att va kär

Jag såg en skådis ifrån Stockholm som var lyckligt monogam. En Sverigedemokrat som såg sig själv i en imam. En präst som medgav att han var jävligt lack på gud. En krigare som grät när han sa ja till sin brud. En stekare som sa det duger gott med lite sill o en potatis. Jag såg en emo o en goth som sa att livet är förträffligt som det är

Nästan som om världen vore lycklig. Lycklig
En dag i livet togs inget för givet
Lycklig. Lycklig. Lyckliga levande värld

Jag såg en tonårskille utan omsvep omfamna sin mor. En Stureplans-blondin som gick i avslappnade skor. En skuldmedveten domare, en barfota polis. En tjuv stod o sålde poesi till extrapris. Det var som denna dag var skapad av fyrverkerier, fantasier. Denna dag såg jag en värld som var föränderlig, förtrollad, underbar

Ni tror väl jag var nyförälskad, eller rentav frälst. Men tro mig när jag säger det var vilken dag som helst. Har så lätt för att förenkla både främling o bekant. Väljer lätt det enkla fast det inte ens är sant. Men idag såg jag min omvärld o mig själv i mer än kategorier. Denna dag kunde jag se varenda människa jag mötte som den var

Nästan som att världen vore lycklig. Lycklig
En dag i livet tas inget för givet
Lycklig. Lycklig
Lyckliga levande värld



 

lördag 10 november 2012

stresseli stress

... Suck. Hemma i Sverige o jetlaggen har precis försvunnit.  Proverna har det väl varit lite mer fel med än vad jag någonsin trott. Mitt slit i blod o anletes svett och man blir nervös när företaget macrogen som ska sekvensiera allt måste köra det en tredje gång för att få ett resultat.
Håller på och har alignat de tre första proverna med relativt gott resultat utan allför många okända nukleotider. Så för o vara andra gången i mitt liv ger jag mig själv godkänt.

Förhoppningsvis får jag de två andra setten av prover på måndag så hade väl varit ultimat o hinna färdigt med dessa 96 innan måndag men... Ja... Det har tagit mig sisådär två timmar för tre o halvt prover så optimissmen är en aning krossad.

Så drar det ihop sig till Australien också med stormsteg. typ sju veckor kvar innan vi åker bort till  sex veckor i paradiset med dykning, snorkling, fest och sightseeing. MEn usch så mycket kvar o fixa; har än inte fått fatt i ett regnskydd till väskan, fixat visumet, reseförsäkringen, bytt pengar eller bokat tid för sista vaccinationen. :P¨Men allt görs på måndag när jag blivit less på o läsa all sekvensiering under någon tidpunkt på dagen.

Det mest roliga är väl att ha nån som drar ut mig om dagarna så man inte blir instängd med 24 timmar framför datorn. Och nu blir det väl o se om man hittar ett bra gym i stan för ett bra pris för o komma i ordentlig form inför Australien; träna både rygg och axlar så man orkar asa runt på väskan.

Men men. Nu tillbaka till o tolka alla sekvenser igen. Pausen är officiellt härmed slut.


 

fredag 2 november 2012

Så liten man är

Hejeda mig. Att ett rödjus i fjärran kan bringa sådan lycka. Idag fick vi äntligen tillbaka strömmen och vattnet och internet. Och VÄRMEN! :) Woho. Will o Aron har varit änglar oc har sovit hos dem och fått mer än vad jag förtjänar. Hujeda mig; det där vill jag inte vara med om igen. Det var spännande fram tills träd o grenar började falla. Och när jag frågade när allt skulle vara över så skrattade carina och sa att det inte börjat än; det var tre timmar innan stormen verkligen nådde sin kulmen...

Uschja, så liten man kände sig. Det var längesen jag var så här rädd.
Ett litet döende fladdrande stearinljus i ett rum som dånar av vind, åska, fallande grenar, träd o takpannor. Och i fjärran och ibland bara kvarter ifrån,de grön-blå explosionerna från generatorerna. Även om huset vid första åsyn verkade rubust så var jag säker på att någon del av huset skulle rasa så som det gungade fram o tillbaka som en båt i storm. Någon porslinssak och ljusstakar ramlade ner ifrån byrårna i de värsta vindbyarna. Och rutorna skallrade så jag trodde de skulle explodera. Men huset var relativt oskatt; några takpannor hade lossnat och bakdörrens fäste slåtts sönder. Grannen hade inte riktigt smama tur. En gren som likväl kunnat kallas ett träd (den var
minst lika tjock som hela jag)hade brutits av från lönnträdet och landet vid/över deras altan. Och längre ner på gatan hänge elledningarna ner över hus, gata och trottoar.

EN bil hade stått för nära parkerad ett träd o fått taket intryckt. Men vi hade inte så mycket översvä'mmningsskador i detta området. Men Will och några andra kompisar och ajg tog en åktur och såg på skadorna. Jeeezuz. Folk tömde sina genomdränkta källare, försökte täcka över sina spräckta fönster eller hål i väggarna, sågade itu de nedfallna träden över ledningar, hus, trädgårdar eller sopade upp spillror av takpannor, staket, isolering, trä och skräp. Sen när vi hade vägarna förbi stranden såg vi en bil begravd i sand vid en korsning. Också de totalförstörda pirarna där bara cementpelarna återstod.

Man är inte alltför stor i mitten av en orkan. Och absolut inte efter. Jag har svårt o sörja de döda i evakueringsområdena; de blev tillsagda att lämna sina hem och komma till säker mark där de skulle få mat, dryck o tak över huvudet. Också de som av någon besynnerlig anledning fick för sig att det var en jättebra idé att gå ut mitt i orkanen och fick träd i skallen, vadade ut i vattnet där elledningarna fallit ner i osv. Men för alla andra och för alla skador.
Man är inte så stor i mitten av en orkan och det ska bli skönt att få komma hem till Sverige igen

tisdag 23 oktober 2012

Stora landet i väster

Jaha så var man plötsligt här. Eller ja;plötsligt o plötsligt. Det tog mig runt 24 timmar totalt med tåg, flyg och på flygplatserna. Men ack ack ack vad det kommer ta tid o vänja sig vid alla konstigheter som amerikanerna sysslar med. Bara nått så enkelt som att de inte tar av skorna när de går in. Eller nått ännu värre; de kan inte koka kaffe! Usch, te innehåller mer koffein. Och maten är väl inte den bästa heller; har för första gången riktiga cravings efter grönsaker ändå har jag bara varit här två dagar.
Måste också berätta om det mest bisarra och bland värsta man sett i mitt unga liv. Man har hört talats om smog och allt; men när vi kom över new york med flygplanet... Oh shit. Jag kommer dö i lungcancer.
Nåja varmt och skönt eller rättare sagt lagom väder; räcker med en långarmad tröja morogn och kvällar. En sån kontrast mellan oslo där det var 2 grader och här där det var över tjugo när jag landade.

Är lite lagom småstolt över mig själv som lyckats ta mig över havet på egenhand; både hållt lugnet trots att jag inte hade hittat rätt gate när det bara var tio minuter kvar, samt inte stressade upp mig i amerikanskea tullen med alla frågor. Men också stolt över att man hittade så väl här i newark. Fick skjuss av catrina som bor här i huset imorse men när jag skulle ta spårvagnen upptäckte jag att jag glömt kartan hemma. Så fanns inte mycket mer o göra än lugnt o sansat göra upp en mental karta och börja gå, men gick bara fel några kvarter.

Rätt så jobbigt med mycket polis och brandbilar vars sirener måste tjuta dag o natt igenom men de stör mig mindre o mindre. Ända kruxet här är nog o veta när du ska gå över en gata och när du absolut inte ska göra det. Jag lär mig väl snart på ena eller andra sättet :s Småläskiga människor verkar det med finnas gott om; resan sett fem människor med skyltar o megafoner som skrek på gatan att gud är god; en man som skrek åt ingen alls på tunnelbanan och en kvinna som stirra på mig och muttrade för sig själv i sisådär tio minuter innan jag kunde hoppa av. Hurra för newark!

Annars går allt fint i labbet. Jessica är i byggnaden men har inte fått så¨mycket vägledning utan mer "bara" fakta om dna och heterozyogoti. I stället har michelle och nina hjälpt mig mycket och gjoprt att jag kommit igång. Dessutom är will så härlig och lätt o prata med, så tycker tiden bara flyger iväg. Förhoppningsvis kommer allt bli bra tillslut; jag kommer få ett resultat och får jag inget så väger de här dagarna upp allt hittills. Ska till manhattan nu i helgen och turista lite innan veckans kommande allvar igen. Ska förhoppningsvis påbörja sekvensieringen i slutet av veckan; men som sagt. Den som lever får se.

Haft sjuka drömmar med sen i söndags. Söndags att jag inte kunde vakna när klockan ringde på natten och måndagen att efter jag packat upp allt på rummet åkte hem till sverige igen men inte kunde få tag i en biljett tillbaka. Minns än min diskussion med jessica att det bara tog tolv timmar så jag kunde vara hos henne dagen efter igen. Gud vad min hjärna spelar dumma spratt. Nåja, nu är det nog läggedags eller har jag inte kommit över jetlaggen än :s Nåja lite sömn innan nästa dagens äventyr i lilla staden i stora staden :)
 

lördag 6 oktober 2012

Fantastiskt!

Hujaja, äntligen äntligen har man börjat bli lite mer social (struntat i exjobbet i tre sköna underbara dagar).Tjatat lite med ellen o madde, hållt på o drunkna av skratt med dem o emma på badet och bara kännt mig mer levande än på länge. Saknar alla vänner i halmstad fruktansvärt; det är inte samma sak!

Nåja, kastat ut lite till jobbansökningar i veckan så det förhoppningsvis nån gång skall nappa på annat än säljarjobb. Menmen, jag ska inte klaga, jag är nöjd. Två veckor till USA, och ca 80 dagar till Australien. Och även om jag inte badar i pengar direkt eftersom csn fortsätter förvägra mig pengar och enda jobbalternativet är på äldreboendet så... Men det känns som allt löser sig. Är fortfarande nervös över bagaget och vad som kan tänkas hända, men näe, det är som det är. Luspank, men tjänar ganska stadigt pengar via tradera o blocket.

Måste med påpeka att jag köpt en ny(?) telefon! hittade det heligaste på tradera, en nokia 3310. Och den är min. Nu ska jag aldrig behöva byta telefon någonsin igen! Fantastiskt

Och för att göra livet roligare så var far o jag ute o jagade ikväll med lyckat resultat. Dels både sett räv, rådjur, häger och en gigantisk flock med massa stjärtmesar. Efter sisådär två-tre timmar kom tre hondjur. Jag hade inte tänkt skjuta mest för att vi ska iväg imorgonbitti m,en också att bössan krånglat, men då ett av hennes kiddar(antagligen fjolårs kiddar med tanke på hur stora de var ändå) vek av och ställde sig full bredsida, 70 m bort och helt fri från de andra djuren. Men gud vilket träningspass hon gav mig. Var en bra hjärtträff men likförbannat hann hon över bäcken/ån innan det var över. Så blev sådär tio minuters promenad bara för o komma över bäcken/ån och sen träningspass genom snårskog/ung granplantering. Wihuu... Inte undra på att man är halvdöd.

Men likaglad är jag för det. Kött i frysen klagar varken jag, far eller mor på. Mor blev väldigt glad faktist över att få lite stekar igen^^

Så helt fantastiskt helt enkelt^^

 

onsdag 3 oktober 2012

jippi, nu börjar det hända grejor^^

Jälvar anamma här går det undan!
Nu så äntligen är det lite dagar bestämda för en gångs skull istället för ha det där irriterande ordet "snarast möjligt". 22 så åker man äntligen till USA i ca två veckor för i fixa analysen; för att ÄNTLIGEN få göra det som mitt examensarbete går ut på. Har ju bara tagit sådär ett halvår...
Så jävla skönt, men otroligt vad stressande. Så mycket mer problem än jag väntat mig. Gick inte att skicka paketet med benen för att de ska krångla så mycket som möjligt i amerika, så får ha allt i bagaget i stället. Hurra för den förklaringen om man måste öppna väskan...

Så nu är det skriva som en idiot tills söndag för måndag börjar älgjakten och plötsligt så försvinner en vecka i blekinge, en fantstiskt tid men tid likväl. Bara skog, sjö och härligt mycket frisk luft och sen är det bara en vecka kvar innan man ska åka till den asfalterade staden. Men mest nervös över att flyga själv faktist. Har jag verkligen alla papper som jag behöver både för incheckning av mig och bagaget? Har jag skrivit helt rätt på visumet? Har jag den rätta adressen jag ska till sen när jag väl landat efter det tolv timmar långa flyget?

Upplevelse blir det oavsett, har en mellanlandning på ditvägen i oslo där man kan såsa runt ett tag och se lite av oslo iaf. Sen hemvägen har jag ytterligare tid o såsa i heathrow ett tag. Så vad än resultatet blir av resan så kommer det nog bli en sjuhelvetes kul resa. Och bara det att få fira halloween där massa stollar avgudar det som en... ja... gud vet vad. Kanske kan få inte trick-or-treating mellan dna analysen ;)

Nåja, har skjutit in bössan nu och verkar ha löst sig, verkar som om klicken äntligen har satt sig så det träffar faktist där jag siktar nu. Hurrey!
Nähe, nu så ska strax och kväva ellinor med mitt umgänge; senaste person jag såg var sofia och det känns som evigheter sen. Kan knappt räkna det ögonblicket ajg hämtade sanden, så räknar väl från i onsdags eller om det var tisdags förra veckan :S O god Im lonely T T Slänger iaf med dagens pepplåt av billy talent som får en och vilja göra lite mer revolt än vanligt ^^

Worker Bees"

March on, worker bees!
Know your enemy!

We take our orders given by the queen
We're not the killers, we're the worker bees
If you resist us you will feel our sting
Surrender now before the swarm sets in

Protect the hive from enemies!
Protect the hive from enemies!
Follow the herd mentality!
Can we fight to save our souls?

March on, worker bees!
Know your enemy!

A pollination coming from the west,
And in a flash we will invade your nest
Supply of honey flowing bottomless
Play by our rules or you'll be powerless

Protect the hive from enemies!
Protect the hive from enemies!
Follow the herd mentality!
Can we fight to save our souls?^

And we'll march... along, with our blindfolds on
And we'll ride... the rails, with our pistols drawn
Can the Lord... above, forgive what we've done?
Can we fight to save our souls?


Can we fight to save our souls?
Will we die to save our home?



.

söndag 23 september 2012

Underbart

Ja så är amn nästan på topp efter helgens bravader. Varit i blekinge och vilat upp sig men det tar också på krafterna o gå upp tidigt o lägga sig sent hela tiden. Thank god its monday.  Ska sova ända till sju imorgon tänkte jag, coz im worth it ;)

Såg den mest fantastiska och mest underhållande synen jag nånsin sett också i helgen som vägde upp regnet, blåsten, mina halft förfrusna tår o händer och genomblöta kängor o kläder. För när man höll på o somna där i tornet i det sista skjutljuset prasslade det plötsligt i buskarna. Och sådär tjugo meter ifrån kommer därfram en ganska orolig get med sina två kiddar; och de går rakt mot mig. Geten är mycket orolig och förstår att den där filuren i tornet inte är helt ofarlig, men en visdom som antagligen inte ärvts av hennes två små. Så fem-tio meter ifrån mig brister plötsligt kiddarna ut i lek där de hoppar, stångas och ösmesidigt jagar varandra och knuffar på sin stackars mor som försöker koncentrera sig på den konstiga filuren uppe i tornet och först efter en, vad jag uppfattade som, intensiv blick mot sina kära barn och ett snävt rop så slutade kiddarna leka och såg lite molkna ut medan de såg sig omkring utan att fatta något. Så medan geten försökte se hur stort hot jag var o försökte få min doft började kiddarna bita varandra i ryggarna och knuffas lite. Och jag tyckte mig nästan se o höra hur hon suckade och hade hon talat hade hon nog bett om ursäkt för dem. Iof hade det dels varit bra med lite kött i frysen, dels varit naturligt urval och ta en av kiddarna; å andra sidan hade jag fullt upp att inte brista ut i skratt.

Även om grannen sköt ena av kiddarna dagen efter så lever synen kvar i minnet. Oh lovely speschul deers.

Annars så går väl livet vidare. Blir väl o plugga som ett as i veckan och fixa lite inför resorna. Verkar som det ÄNTLIGEN drar ihop sig att åka till USA så jag äntligen kan bli färdig och bara fokusera på o skriva. Är mycket preliminärbokat i mitten av oktober, hoppas på tidigare, men men. Man får vara glad för det lilla. Så ska passa på och artbestämma alla larverna igen nästa vecka bara för att vara säker. Alla utom sådär 25 larver är färdigdessikerade och någorlunda bestämda. Eller för att citera Göran när jag rådfrågade honom om några konstiga larver med kontroversiella teckningar och spetsar. "Man kan inte veta säkert, men det är nog en Aeshna grandis". Nåja, får ju det på svart o vitt när DNAt ska blandas in; får jag ett resultat från varje individ så är alla grandis; får jag inte det så har jag failat mer än fail.

Menmen inte tänka på det nu, nu ska man bara försöka hitta BRA artiklar om heterozygoti som kanske till o med berör trollsländor o inte den där förbannade bananflugan hela tiden :P

Uschja imorgon är det med dags o bli fit for fight för australien. Dels har ajg ett par vandrarkängr som ska gås in så har en runda på några mil jag funderar på, men ska också roa mig på gymmet en snabbis eller i allafall en vecka. Gratis är gott^^ OCh att man får bada o simma gratis i en veckas tid är väl ganska underbart det med ^^

Nåja, now back to life. Imorgon blir det back t o life. Gräsklippning för halva slanten och sen röja igen och se om man kan kasta ut lite grejs på tradera, plugga, söka jobb... same old thing. :P
Underbart 

tisdag 4 september 2012

oh life... oh future...

360 burkar och etiketter senare så stirrar man på alla larver i förundran och rädsla. Shit vad jag kommer döda mig själv om något händer, en etikett försvinner (eller HELA förteckningen över larverna) eller att allt blir borttappat på flygplatsen sen... Men det ska jag inte tänka på nu.

Ja, färdig håvad för kanske alltid i halmstad högskola. Så nu är det mest skriva som en idiot och stressa lite över min externa handledares tystnad. Skickat flera mail och göran med, men inget svar. När ska jag egentligen bli färdig med det här?! Sista fältveckan var fullkomligt underbar. Drog till blekinge där jag först tog lokalerna på öland och lyckades pricka rätt dag för var 25 grader och inte ett moln på himlen. Dock lite mindre tråkigt när jag badade och blev täckt av ett tiotal blodiglar och få känna på dessa kräk första gången, men det förtränger jag nu *ryser*.

Uschja är glad o nöjs ändå av allt fältarbete för man har börjat inse att man lärt sig läskigt mycket och jag har tagit några stapplande steg ut i världen. Jag har dels fått lära mig praktiska grejer som vi aldrig lärt oss på högskolan, ex. hur det ska se ut för att överhuvudtaget hitta trollsländelarver, hur ett gungfly ska se ut om man säkert ska kunna gå på det alternativt ett gungfly där du absolut inte får sätta en fot såvidare du inte vill drunkna. Jag har zoomat ut blicken och lärt mig var vatten finns i landskapet bara genom att se på terräng och vad som växer där vilket är skrämmande. Hade inte trott att man så lätt kunde se sånt, men uppenbarligen kan man det. Uppenbarligen kan jag mer än jag visste.

Och likadant när jag osäkert satt o artbestämde larverna; hur i helvete ska jag se skillnad?! Men... det lyckades jag. De som jag var osäkra på var tjugofem totalt av 360 stycken. Och det tar jag som ett godkänt från mig själv. Nåja, sitter och knapprar på lokalbeskrivningarna och bakgrundsfaktan just nu i inväntan från svar från externa handledaren, vill bara åka iväg o få det gjort just nu så man kan fokusera på framtiden. Resorna, jobb, flytt... Ja nog fan ska jag bli färdig inom det snaraste iaf. Annars är allt som vanligt, internet funkar ungefär var tredje dag, telefonen krabbar mer än någonsin vilket gör mig fruktansvärt okontaktbar. Men jag jobbar på o lösa det! T T

Ja blir det som jag önskar så får jag väl jobb som securitas vakt ett halvår-år men vet inte gällande kraven; starkt psyke (mjo men visst det funkar väl), nattuggla (been there done that), inte mörkrädd... hm... får jag bära vapen så kan vi lätt fixa det med :P

Nåja har grovplanerat nästa år men hoppas verklgien innerligt på jobb. Annars har ellen o jag snackat en del om resedrömmarna och är förvånad att vi delar så många. Speciellt att vi kan lyckas dra med madde på tre veckors i skottska högländerna, irland och england :) Så får vi se omd et blir en bartender kurs efter dykarkursen till nästa sommar :) Uachja, pengar... Fuck that, I need some fun ^^

Och så tog det roliga slut på death note också när jag såg sista avsnittet för några dagar sen... T T VARFÖR blir man arg och förvånad när man vet hur det kommer sluta från första början?! RAWR! Så nu försöker jag hitta lite fler serier att fastna på :S

Och sorgsen är man väl med när alla flyttat nu... Nog för jag har en handfull vänner här hemmavid, men det är inte smama sak. Ingen förstår humorn, fok tittar konstigt på en om man föreslår en tur ut i naturen eller en skallexkursion ska vi inte ens tala om... Saknar de allra bästa "nördarna"! Så fett saknade är ni alla, det finns inte ens anledning o åka till halmstad någon mer för till o med halmstad ha tycks flyttat (några är iof kvar men de verkar jobba som gnuer så inte samma sak ändå :( ).

Är tacksam för de tre små liven på marmorvägen som hållt mig sälskap när far o mor varit borta. Trots att de är förklädda småjävlar så kan de i allafall hålla lite spjärn mot tomheten sen sinus o felix dog. Och är väl en aning rädd för mig själv i dessa orden men jag har märkt o känt att jag aldrig kommer älska någon som dem, mina två svarta riddare; ett lejon o en prins. Och svider lite extra hårt nu när alla flyttat bort o återigen vara fullkomligt ensam i en värld av människor.

Innan man blir för emotionellt nedbruten så är jag fett tacksam över dessa tre år som jag fått dela med de bästa människorna som antagligen någonsin levat. Så ha ett stort fett tack alla för alla stunder och ögonblick lyckliga som olyckliga. Och vi ses snart någonstans någongång :)


tisdag 21 augusti 2012

Den fantastiska (trollslände)jakten

Ja, varit superbt skönt. Fått en hel vecka ledigt o bara göra roligheter på. Dels hälsat på en snabbis i halmstad o haft super trevligt, dels äntligen äntligen fått jaga :)

Åkte ner till blekinge i onsdags förra veckan o hem i söndags; o under dessa fyra dagar har man fått se mycket men också fyllt på i frysen. Älg, vilsvin, rådjur, räv, hare, kanin, hägrar, rovfåglar... kan fortsätta ett bra tag till. Totalt för oss blev det fyra rådjur på så kort tid; Jag sköt två, roffe en o brorsan en. Inte för o skryta men är faktist två av de bättre skotten jag skjutit även om det inte kändes så på den stora. Ena blev innan han ens föll till marken och den andra min debut på 200 m o han blev också på platsen, men drog en andra smäll för jag trodde dumt nog att skottet tagit fel och att dödsrycken inte var några dödsryck. Även om min pålitliga .308 gick en aning högt så gick det bra: Även om jga bara kände att två skott blev bra så var även det tredje där det ska sitta. Konstigt nog lyckades jag i båda fallen skjuta av en del av ryggen så är inte så konstigt att de var färdiga innan de ramlade till marken.

Nåja, när allt var malt och styckat visade det sig att tillsammans hade vi lyckats sno ihop 14 kg färs, 4-5 kg sadel och 6 baklår som ska rökas. Dröjer innan det blir köttbrist nu igen.
Jag reagerar ändå varför det är så kul med tiden. Förra året sköt jag en bock 06.10. Ena bocken i år sköt jag 06.15 och andra 18.15. Alltså är det något speciellt klockan sex, oavsett morgon eller kväll.

Ja och så det här med x-jobbet. Inte går det så mycket bättre på den fronten. Har bokat bil hela veckan så ska/vill hinna med iaf tre lokaler denna vecka. Varit på en fantstisk fin lokal med petra igår, Hofterup eller badsjön som den heter. Vattnet var klart o vackert och vädret var varmt o soligt så helt sonika tog vi en paus o badade ett slag, åt lite björnbär och sen en glass innan vi åkte hem o lagade taccos. Eller rättare sagt, Petra lagade taccos medan jag (den enda som varit snäll o väntat med o se death note) tog igen några avsnitt. Även omd et bara blev 8 trollsländor den dagen så ser jag fram o åka tillbaka dit, en mycket mysig sjö må jag säga :)

Ja, så har man hunnit avverka tre håvar under denna tiden, men nu är det allvar. Ska följa o kika på grodor idag, men imorgon blir det o åka till Hofterup o göra klart sjön o sen vidare för o fixa andra lokaler. Ska vara envisare än jag någonsin varit; håva tills händerna blöder; både vuxna o larver. Så försöka ta en dag på skolan o sortera alla larver nästa vecka. Hurrey... hundra larver som alla ska i varsinn behållare... wiipii :P Men får chans o se så alla verkligen är av rätt art en andra gång nu så man inte behöhöver oroa sig för det som felkälla när DNA ska blandas in.

Har kortat arbetet så ska ha totalt 16 sjöar istället för 20 (8 av varje "typ" och 4 referenser av varje "typ"). Så kort o gott så är det i så fall "bara" 8 sjöar kvar. Så på två veckor ska det vara färdigt har jag bestämt. Öland blir det nästa vecka o fixa tre lokaler sen ytterligare två i blekinge. Så är det bara lilla jönköping kvar.

Sen så snart skicka in en andra version av arbetet, boka resan till USA, fixa labben o sen kan jag äntligen äntligen bara fokusera på att skriva o fixa redovisningen förhoppningsvis. Sen är det över! Då blir man inte student längre utan... damdamdam... Arbetslös!

Men nu är det dags o göra sig redo för mötet med strandpaddor och imorgon, DRAGONFLIES!




onsdag 15 augusti 2012

jakt på pengar o rådjur :)

Puh... FÄrdigjobbat. Tre långa månader på äldreboendet som iaf gett pengar. Många gånger så har man vaknat o allmänt velat dra täcket över huvudet, men men. Hela sista veckan gick och hörde inget ont mer än det var tungt arbete. Så skickade in sista pappret till chefen idag o få betyget för sommaren. Men uppenbarligen har jag stuckit någon nagel i nåns öga för chefen hade fått klagomål att jag inte tagit insiativ så skulle fundera på det tills nästa vecka när vi ska prata om framtiden.

Dels irriterande att vem det än är inte kunnat ta upp det med mig, dels irriterande för att jag anser motsatsen. Har gjort saker annorlunda för att jag personligen skulle velat ha det så som gammal. Hade velat komma ut, ha någon o prata med och framförallt någon som lyssnar men det är tyvärr fel sorts insiativ. Men sanningen dyker alltid fram, så ska försöka hitta ett jobb nån annanstans där de kan fortsätta med sitt "rätta" sorts insiativ.

Nåja, kommer få rätt bra betalt så blir nog bra till astralien sen. Just nu fattas bara några femtusen så det känns som om jag bara kan få fatt i ett litet vikariat nånstans så löser sig allt. Härligt med o dyka nästa vecka o ut i skogen o leta trollsländor o grodor.

Men nu, jakt! Äntligen, äntligen, äntligen! Så ut o njuta, men nu packa ner allt!

Ha det fint!

tisdag 31 juli 2012

update

Sån tid, sån tid. Lyckades infektera min jävla fot i helgen så blev inte så mycket mer än sömnlöshet, alvedon och horisontelt läge, men idag är man på benen igen. Blir förbannad över den idiot som krossade en flaska vid vattnet. Har kostat så mycket; nästan 600 spänn i sjukhuskostnader, två veckors förlorad arbetstid, smärta och ilska. Har inte än fått tillbaka känseln så har tankarna på o söka om försökringspengar. Det är lite olägligt att inte ha känsel under en del av foten o stortån med tanke på hur mycket man/jag sparkar i och trampar på saker.

Är inte lika tomt hemma vid heller sen tre små nya katter anlänt till marmorvägen; Tusse, Nisse och Nessie.  Var meningen att Tusse skulle bli Felix sällskap men som med det mesta gick ju det med åt helvete. Så i allt elände visade det sig att hans bror inte var tingad, så blev det Nisse. Och sen visade det sig att det bara var ett syskon till som inte var tingad, så två eller tre. Spelar ingen roll. Nu blir hon inte avlivad i allafall. O kittens is kittens. Kan du inte gilla en (än tre) kattungar så har du ingen medmänsklighet.

Så desa tre liv har ganska framgångsrikt ihop med jobbet vänt mitt dygn till fördel. Vaknar i regel sex varjde dag, sju på helgerna och har snart läst ut min bok. Jobbat lite extra också så får några extra kronor nästa månad. Annars har xjobbet avstannat vid åtta sjöar. Ska återuppta det 13 när jobbet slutar o håva lite. Hoppas så innerligt att kunna bli färdig denna månaden med fältarbetet och dna analysen i början av nästa månad, men får väl se först hur det går med allt. Har rätt "snälla" tider några dagar nu där jag slutar två, tre så hinner kanske ta nån sjö till.

Ser fram emot bockajakten också nästa vecka även om jag känner mig som typexempel för dubbelmoralen själv. När man vet hur illa ställt det är med alla viltstammar men ändå "hedrar" avskjutning av handjur... Men det är väl ändå lite som min bror ha sagt; det är bättre vi skjuter dem i blekinge och förhoppningsvis skrämmer bort andra rådjur så inte vår skjutglada "kamrat" går lös på stackarna och skjuter mer än han kan ta hand om. Dålig ursäkt, men verkligheten är att det är bättre vi skjuter dem än den andra så kan vi förhandla med de andra makägarna där det går. Vi använder iaf allt vi kan på rådjuren, vi tar inte bara hornen o de finaste filéerna.

Börjar bli peppad inför australien också. Lyckats komma över lite billigt solskyddsmedel så köpt lite. Det är om nått jag inte tänker spara in på. Arma hud, hur ska den klara sig? :s Ska börja träna också, ny dag imorgon där jag ska infria en cykelrunda eller promenadslinga på en mil varje dag, allt för grundfysiken.

Nåja, varit skönt o jobba lite. Har tvingats ändra min syn på jobbet; även om det är alltifrån det bästa så kan jag iaf göra det så bra som jag kan för alla åldringar så man kan sova relativt på nätterna. Så rycker in lite då o då extra för att dels tjäna pengar men också få lite sinnesfrid. Så har jag återigen fått uppleva detta "underbara" fenomen delat pass; dvs där du börjar kvart i sex på morgonen till halv två, har tre timmar ledigt och börjar jobba igen fyra till halv tio.

Nehe, nu ska jahg fortsätta läsa om de förbannade trollsländorna så jag blir lite visare om ämnet innan jag glömmer nått

fredag 13 juli 2012

Turen bara fortsätter

Uschja, långa veckor o dagar. Var iväg och hade sån "tur" att Felix blivande kompis hade en bror som än inte var bortadopterad. En katt ska inte vara ensam. Så även om det kommer bli så tätt inpå är det väl bäst iaf för den nya katten. Fick veta att det skulle kosta runt 2000 för att sätta upp farthinder på gatan så vet itne än om jag själv ska kasta pengarna eller ta o påbörja en insamling. Har iaf äntligen kommit in på jobbet så man lyckats stänga av. Dock så känner jag just nu att jag borde håvat i helgen; det hade blivit mindre problem.

Dels i blekinge när vi byggde jakttornen o jag lyckades göra blodsutgutelse i ringfingret efter ett utmattat men hårt välriktat hammarslag. Dels att tvingas ligga i husvagnen i fem långa minuter med bara ett tunt lakan som skilde mig från ett femtiotal arga bin. Fick iaf sova några timmar i bilen den natten.

Nåja på hemvägen förgyllde jag mn otur med en ny dator för att dels försörja mitt återuppväckta beroende av wow; dels för att ha en dator som inte behöver silvertejp för att hålla ihop, dels för att slippa bränna sig på den men också framförallt att ha en dator som faktist startar när man trycker start.

Så i söndags tänke jag; tre dagars semester innan helvetesveckan börjar. Så körde vi i ett streck från blekinge till koön. Trött o grinig så gick vi o la oss ganska tidigt. O nästa morgon blev plösligt "semestern" längre. Varit o badat ändå på förmiddagen o haft trevligt så vid lunch skulle vi samla lite att agna med. Så var det över. Efter att man lekt blodbad i vattnet o skrämt slaget på syster o hennes sambo blev det fyra timmar på akuten i kungälv där jag råkade bloda ner ytterligare ett rum.

Tre stygn, pencillin, klippta nerver o kryckor blev resultatet, trodde jag. Med det visade sig att jag var blöt av vattnet när jag kom in så på köpet fick man svamp på köpet. Men i slutändan fick jag min vecka på koön. Hurra.

Så har jag satt ett nytt smärtrekord också; På tredje plats; Pierca läppen. #2 Slå huvudet i ett jakttorn när vi höll på o resa den.  Trumvirvel...! På första plats... Bedövning under foten!
Det var alltför denna veckan. Låt mig få en aning tur igen fru fortuna. Snälla...?

tisdag 3 juli 2012

Otroligt

Helt otroligt. Mindre än ett år efter Sinus. Samma gata. Samma historia. Med en skillnad: Nu behöver de inte vara ensamma någonsin igen. Nu får han äntligen träffa sin bror o han kommer för alltid vila jämte honom till tidens ände. Trodde inte hjärtat kunde krossas igen. Jag trodde det var färdigt.
Så tacksam för att jag inte var ensam när jag fick beskedet. Att jag fick dricka bort mig o ha vänner som  distraherade mig om än för en kväll.
Så otroligt. Att någon kan vara så känslokall; två gånger. Jag trodde först att jag inte hade det i mig att hata. Men det hade jag. Och jag kommer hata denna okända förare så länge jag kommer minnas o så länge jag kommer att gå på denna jord. 

Och hur hemskt det än må kännas att skriva detta; men jag önskar föraren all smärta, sorg och problem som någonsin finns i vår och andra dimensioner. Hade personen behövt hjälp hade jag skrattat o gått förbi oavsett vad för konsekvenser det gett. Jag vill inte hjälpa någon som är så känslokall att de kan köra på någon o sen lämna dem där de ligger; utan att säga till. Och det är som man säger, hat håller en inte mätt men hat håller en varm. Och om jag någonsin får reda på vem det är som är ansvarig så kommer jag inte lämna personen ifred. Jag ska påminna honom/henne om vad föraren gjort tills jag själv dör eller glömmer det.Det hade inte ändrat på ett dyft men förhoppningsvis räddat någon i framtiden. En katt, hund eller människa.

Och jag känner att orken försvinner. Jag orkar inte med xjobbet som går i snigelfart. Jag orkar inte vara optimist på äldreboendet. Jag orkar inte särbehandla människor bara för att jag vill ha kvar dem som vän. Jag tänker inte ha dåligt samvete för att en vän försöker tvingar mig välja mellan två vänner.


Mina älskade små hjärtan, nu har ni i allafall varandra. Tack för nästan fyra underbara år ihop.

<3 För alltid i minnet, för evigt saknade <3







söndag 17 juni 2012

tung helg

Blablabla,  nu är det dags o skriva av sig lite. Vilken helg. Vilka dagar med lärdomar om både svårigheter o livet. Dels fucking awsome tacksam för att två sjöar blev avklarade i torsdags (på samma dag) vs att missa sista bussen hem så far fick hämta mig. Sen dels fyra timmars resa inklämd i en bil jämte min syster o sina dryga kommentarer om allt hon kan o tror sig veta. Uschja som om resan inte var/varit lång nog.

Nåja passade iaf på o njuta av det lilla goda resan förde med sig. Var relativt gott sällskap, god mat o dryck och att man dessutom hade turen o få se nelly ta sina första steg före hennes föräldrar. Annars fanns det alltid den där atmosfären som bara en begravning kan föra med sig.

Det är svårt det där med begravningar och det finns verkligen inget som kan förbereda en för känslan oavsett hur många man varit på. Själv har man hunnit med ett femtal begravningar och jag trodde att man skulle vara lite avtrubbad vid det här laget; eller rättare sagt jag förväntade mig att vara det. Men det är bra att man känner tomhet för det betyder att personen har tagit plats i livet. Så oavsett att man kanske bara träffade honom en eller två gånger per år nu i slutet så har allt innan o då varit fullt tillräckligt. Så man blir förvånad o överrumplad när man inser hur många minnen man har fått med sig genom åren och det blir så mycket mer smärtsamt när man inser att man aldrig kommer få fler.

Det verkade som alla kom fram till samma tanke ungefä samtidigt i taxin mot kyrkan för varje ställe vi körde förbi hade ett visst minne. Fiskhamnen, suamenlinna, istakestus, parken, linnanmeeki, ryska marknan... Så mycket mer minns man plötsligt än vad man trodde man gjorde innan. Det var en väldigt vacker begravning med en duktig präst som talade både finska o svenska. Och kistan var vacker o säkert alldeles för dyr för hans smak. Bäst(enligt han) var om han blev lagd i en kartong så kerttu kunde ta o hitta på något roligare för pengarna. Men också som vi sa, han är en av få äldre människor som varit så tacksam o sett så himla mycket av världen o kämpat mot så mycket så en vacker kista är vad han minst förtjänar.

Så tänker man för mycket efter sånt här också. Tänker på älskade mor som fått vara med o begrava sin bror eller kerttu som fått begrava sitt livs kärlek. Personligen så tänker jag återuppliva och misshandla min bror om han någonsin dör före mig så jag tvingas/får gå på hans begravning. Det tänker jag helt enkelt inte tolerera. Jag har fått nog av att begrava det jag älskar.


Kan det vara så att de som inte få leva är de som gör himlen vacker för oss.
Kan det vara så att de som lämnar oss bakom är de som vakar över oss, skyddar oss mot onskan.
Kan det vara så att deras tårar faller till marken som regn mot din kind, en augustikväll som läppar in i din hud.

Någonstans uppe bland molnen måste det finnas en ängel för oss. Säj mej de är så
Som bryr sej om varför vi lever om vi lever eller dör. Säj mej de är så.

Kan de vara så att vissa föds till änglar för att de trivs bäst uppe i det blå.
Att få flyga över jorden och sprida kärlek över oss. De valdes för sin godhet.
Och visst kan det vara så att de väntar där uppe på oss, att få leva tillsammans igen.

Någonstans uppe bland molnen måste det finnas en ängel för oss. Säj mej de är så
Som bryr sej om varför vi lever om vi lever eller dör. Säj mej de är så.

Vem tröstar i nöd när dina tårar faller ner för din kind. All din längtan bränner djupa hål inom dej.
Vi håller hårt, vi delar din sorg.

  

söndag 3 juni 2012

symbiosveckan/or

Ja, en veckas intensivt arbete mot sitt slut. Fixade teorin på dykcertet i måndas och skapade en trevlig symbios med matilda som hållt/håller än. Så fixat en sjö o kunnat räkna bort en som totalt värdelös men dessutom bytt av livet med strandpaddhabitat inventering och för att inte glömma; captain bluebear.

Så skönt o smussla lite på husrum hos matilda så man slipper fara o flänga mer än nödvändigt men inte heller för att glömma sälskapet o hjälpen man får. Skönt framförallt allt o få en spark i baken så man verkligen får något gjort då tålamodet börjat tryta. Så nu är man äntligen hemma på kort visit för att packa ner fler rena o torra kläder för kommande vecka. Imorgon upp i åttan o åka till halmstad för o hämta en ny hyrbil till nya äventyr.

Hade en fantastisk dykning i örkelljunga idag (i guess) men det var åratal sen man var så här trött. Men med sisådär utrustning på nästna 30 kg så antar jag att man är ursäktad. O humöret blev väl inte så ultimat när masken läkte, regulatorns tätning var dålig och till råga på allt att man hade för lite vikt för att sjunka ordentligt. Men men man lär sig av misstag. O jag har lärt mig att aldrig mer har femton kg på enbart viktbälte: Så kanske man kan ta av/på viktbältet vid ytan utan risk att tappa det så det ligger 10 m längre ner i dybottnen... Nåja känner mig relativt förbered för provet på onsdag; det som kan gå fel har redan gått fel känns det som oavsett om man haft otur, varit en exceptionellt kass elev eller om det var meningen med alla problem. Man har haft en kass regulator o dessutom andas ur en kass alternativ luftkälla så man fått göra en kontrollerad o okontrollerad nöduppstigning, fått under 20 bar luft, flutit/sjunkit som en kork/sten från djup där ett säkerhetsstopp vore på sin plats, tappat bort parkamrat o orientering, tappat masket på fem meters djup och sist men inte minst till råga på allt varit fullständigt utmattad. Så efterosm man överlevde idag så lär man överleva på onsdag med all säkerhet.

Nästa fråga är bara om man ska vidareutbilda sig; är ytterligare 3100 kr men faen vad roligt det är... Så kan man bli kvalificerad för 30 m, vrakdykning, torrdräkt, grottdykning eller nattdyk etc etc. Måste bara se över mina besparingar o framtidsutsikter. Ska på begravning nu den 16 o då försvinner plötsligt tre dagar i resväg plus att lördag nästa vecka blir fiske. Men ska lägga i en bättre växel i veckan så man är effektivare o tar in den tiden. Ska börja jobba 26 så måste ha fixat infångandet tills dess. Helst.

Näe, nu blir det nog packa väskan med rena kläder för nästa plats imorgon. Så börjar nästa symbiosvecka med en ny hyrbil till nya äventyr.

fredag 11 maj 2012

flum flum flum

Hujeda mig, vilken dag vilken dag. Dels härligt morgontrött o grinig tänke jag strunta i 8 bussen ut till sjön, men just som jag tänkte somna om o glömma allt ringde telefonen som jag dumt nog startade upp vid alarmet kl 7. Öh...? Ja så var man plötsligt omtyckt av arbetsgivare som annars ignorerat mig hela våren. Så finns äntligen chans o lösa allt ekonomisk tjoff men då lutar det åt tre jobb nu i sommar; digitalisering, brunnsgården o rycka in i hemtjänsten när jag har tid. Kan det bli så väl att jag slipper låna pengar eller bli skuldsatt? Är det tillåtet o ha sånt flyt...?

Nåja, gick riktigt riktigt trögt o håva idag men lyckades iaf få ihop ett tjugotal stycken till av rätt släkte, så om man har samma tur som innan är väl ca hälften aeshna grandis larver. Så vipps har jag mina 20 larver för stubbasjö så jag slipper se den nu för förhoppningsvis all framtid! Morr. Nästan fem veckor har jag spenderat vid den där jävla sjön. Det var påtiden. Men fick se så mycket roligt idag, dels de vanliga hedliga snokarna, kopparödlorna o skogsödlorna. Men idag späddes det på med mindre vattensalamander, någon skrovlig/vårtig padda, huggormar och en mystisk fågel som påminde om en morkulla med undantaget att den var gråsvartvit. Ett awsome slut på den sjön må jag säga.

Så har hyrt bil till söndag så ska dra upp mot varberg o försöka fixa klart sjö nr 2 också (förhoppningsvis på en dag). Eller iaf provhåva sjön för o se om jag behöver göra ett nytt urval eller om det funkar. Så får man se om det blir en liten roadtrip av det eller om det blir I, me and myself en heldag igen. Vore riktigt riktigt snällt o framför allt roligare med sällskap, men men. Får se vad folk säger imorgon. Eller idag tekniskt sett. Mysigt ska det bli o se lite film ihop för en gångsskull, kan inte ens komma ihåg när vi gjorde det senast. Eller iaf när jag var med.

Fått lite grejs sålda på tradera också så känns skönt, blidde nästan 300 spänn för krimskrams så känns skönt, tänkte ta de pengarna o peta i spargrisen medesamma så de inte springer iväg. Nu när dykarcertet börjat så har man två fruktansvärt roliga kvällar o se fram emot i veckan, men ack ack ack. Inte visste jag att man skulle betala de där 5000 samma vecka... Nåja, luspank men ska bli riktigt awsome. Bassängdyket i onsdags var magiskt även om man fick påminna sig väldigt många gånger att det faktist gick o andas under vattnet. Och att träna bort tummen upp som inte betyder "bra" utan att man ska gå upp :S Men är förvånad hur lätt allt gick, känns som om antingen man är naturbegåvning eller att det är så simpelt o dyka (med undantag från avvägningen där man är antingen sten eller kork... :P)

Surt sa räven men ska dela upp betalningen för flygbiljetten också även om jag förlorar en femhundring på det. Finns inte en chans att betala de där 14000 tills på tisdag. Så i stället blir det till att ge 7250 i stället, men skönt o ha det överstökat sen. Så blir det jobba röven av mig i sommar för o tjäna ihop pengarna, håva som en idiot o skriva än mer för att till sommarens slut åka till usa, göra dna tjoffet och sen redovisa hösten och sen är det bara åka och glömma sverige i sex härliga veckor. Fina drömmar som jag äntligen kan börja leva.

Fortfarande står familjen på åtta sidor av två möjliga o syrran o resten har rykit ihop... igen. Har funderat endel o åka över o hälsa på morbror men vet inte vad det skulle ge. Han sover mest ändå o verkar ine vara medveten om någon är där eller inte. Får väl se om man kan försöka tala om det nästa gång man kommer hem men men. Känns skönt o boka flytten nu på måndag. Blir väl att flytta om exakt två veckor. Inte fattat det än och funderar o flytta idigare så man slipper panikpacka o panikplugga samtidigt :S

Börjat inse att jag är oförskämt bra på o planera så förstår inte varför jag inte gjort det tidigare. Så blir iväg o köpa lite kuvär o frimärken imorgon o passa på o springa till bibblan o planera körvägen till sjön innan det blir filmkväll. Men tidigt i säng, på söndag blir det upp i ottan igen för nya äventyr i trollsländesverige och framför allt förhoppningsvis ytterligare en sjö avklarad.

Nu är det minsann läggedags. Sov gott vän o fä



söndag 29 april 2012

Fattig student

Jahopp, så börjar det dra ihop sig nu med allt. Kontot är nollat igen men har dykarböckerna o allt nu och riktigt, riktigt bestämd på o klara detta fort o smärtfritt. Så jävla asnice o ha det till vintern i australien sen, o faktist få dyka i bärriär revet. Awsomeness! Får tänka på det när jag funderar o handla något och varför jag bör låta bli :S

Nåja, blir en väldigt billig månad eftersom det inte går o ha utgifter, hoppas allt grejs på tradera ramlar bort också så man kan få in några hundra där med. Blir ju att boka flygbiljett nu i veckan och då ryker ytterligare 12000, men hade för mig man kunde betala runt 2000 i månan och sen det som är kvar vid avresedatumet. För har snackat en del med ellen nu och faaan, jag kan inte lämna henne i australien utan att slita mitt hår av ilska o frustration. Så har dubblerat arbetsansökningshastigheten och väntar nu spänt på svar. Kommer få knappt 1500 av digitaliseringen vilket inte räcker långa vägar för o täcka upp denna månaden, sen får jag 8 av csn men hjälper inte heller ett dyft.

 Så blir det ytterligare 2500 för dykarcertifikatet, räkningar på 4-5000 och börja betala av på flygbiljetten... Är det bara jag som ser hur mycket minus det går varje månad :S Jävlar anamma, jag ska ha jobb. Någonstans med något. Sen blir det USA i tre veckor och känns störtlöjligt och ta med en tusing för det besöket, men samtidigt: det är alt jag har o undvara.

Nåja, först blir det o jaga trollisar i veckan. Ska fixa en sjö denna vecka, sen öka takten och ta minst två nästa osv.Eler om mna har turen och hinna med två sjöar denna veckan, vem vet. Nja, nu är det ganska fördigt i vilket fall, klarar inte sitta still och vänta, snart är det maj o då blir det både flytt, städning, tenta och excentriska håvningar. Dessutom kräva igen lite pengar från skolan gällande böcker, artiklar o transporter. Kanske det blir +/-0 även denna månaden? Får man ha sån tur?  

tisdag 24 april 2012

Lovsång för dom lata o fattig men bestämd

Ja, fattig, men en del betalt nu för resan i vinter, verkar inte som det blir alltför mycket o röra sig med överhuvudtaget tills dess, men får väl igen det i upplevelser. Varit på banken och gjort lite justeringar och sen kollat med resebolag så man kan dela upp kostnader på ett bra sätt. Första veckornas hostel var tungna att betalas nu, så de är äntligen bokade o klara, tack vara en nedgång på kronan så slutade det på 1600, så lite gladare; var nästan 2 jämt innan.

Så betala alla räkningar medesamma imorgon sen blir det betala melborns hostel nästa månad plus börja avbetalningen på flygbiljetten och dykarcertet. Och troligtvis hittat ett bra beg. vapenskåp som duger för den tiden tills jag har nått annat, bara köpa lite bly o tynga det med för å slippa bulta. Får se vad som blir över efter denna månaden. Säljer grejer på tradera så hoppas kunna spara ihop lite och kanske roa mig med. Men längtar till digitaliseringslönen kommer; kommer inte kunna handla ens en ärta tills dess så funderar allvarligt och börja leta pantburkar; dels som ekonomiskt lyft, dels miljömässigt(intalar jag mig iaf) plus att man är ute, får motion etc etc.

Så nu är allt uppsagt också; lägenhet, bredband, telefon, licenserna utgångna... Jaa, funderar till och med o packa lite. Uschja, näe 40 000 är mycket pengar och klämma fram ens om man hade magiska guldbyxor. Men det ska fan gå. Det måste gå helt enkelt. Håller tummar tår och allt man kan hålla för turens skull att det blir jobb omgående. Tar allt som finns ledigt, så nått borde man få.

Nåja, avslutar med en härlig sång av mimikry; Lovsång för dom lata. Ungefär allt som krävs för att hitta humöret igen. Jag ska klara detta. Håva trollisar, xjobb, examen, resor... Jag ska ta mig fan klara det och njuta av det.

Vi, vi startar inga krig men det gör ni
Ni sliter och står i när jag är fri
Att göra vad jag vill och om jag inte vill låter jag bli

Det finns gåtor vi aldrig kan lösa och saker vi inte förstår
Det finns människor som ej kan förstå varför jag stannade hemma igår
I deras värld finns en orsak till allt och
Jag stannade hemma för att det var kallt
Men jag vet att den orsaken inte är nog
Så nästa gång säger jag nog att jag dog

Vi, vi startar inga krig men det gör ni
Ni sliter och står i när jag är fri
Att göra vad jag vill och om jag inte vill låter jag bli
Jag gör inte många knop men ni
Ni sliter för att bli som jag är fri
Att göra vad jag vill och om jag inte vill låter jag bli

Vila för er är en bonus som ni når efter svett och slit
Ni jäktar och far för att få den men jag har redan hittat dit
I eran värd är belöningen den att efter jobbet får ni komma hem
Väl över middagen muttrar ni så över er granne hur han håller på
Där slösar ni bort energin ni har kvar
På den enda grannen ni har
Och ni får väl muttra hur mycket ni vill
Den dan jag orkar bry mig kanske jag säger till
Måste få leva mitt liv som jag vill
För när du klipper gräset på tomten intill
Ska jag säga att jag har en egen savann
Och i gräsklippartävlingen var det du som vann
Men vi, vi startar inga krig men det gör ni
Ni sliter och står i när jag är fri
Att göra vad jag vill och om jag inte vill låter jag bli

måndag 23 april 2012

Its all bout the money...

Jaha, hipp hurra... Inga trollsländor ( bortsett från halsbandet jag fick av mor o far och det återupphittade trollsländeörhänget) men fick träffa mor o far igen. Plus att örat läkt förvånansvärt fint. Ja så ungefär här tar allt roligt slut.

Känns som horisonten mörknat. Dels har man det överhängande xjobbet; dels digitaliseringen och dels framtiden med allt. Inget har hitills gått som planerat. Xjobbet har inte resulterat i något annat än ilska och frustration och sövattensgråsuggor. Så hämtat fjärrlånsböcker från biblioteket i halmstad och betalt det med. Men fått veta att man i ljungby inte kan ta fjärrlåns böckerna utanför biblioteket, så lite meningslöst och fruktansvärt irriterande. Så får man bara tre veckor på sig också och läsa ut. Hoppas man har turen o låna om dem igen.

Och alla pengar... Jag trodde inte jag kunde bli fattigare än man varit i månaderna efter piercingarna men ack, ack, ack. Nästa månad börjar med att ligga flera tusen back bara för att man är en idiotisk idiot. Dels har man inte hört något från hfab om när man ska flytta så kanske får betala för mitt misstag och säga upp lägenheten för sent; dels funkade inte längre bokningsavgift på hostelserna i australien, så måste betala allt i förskott. På det hela goda hela har man inte heller hört något om sommarjobb eller jobb, plus att vapenlicenserna måste förnyas, plus att jag måste köpa vapenskåp plus att anmälningsavgiften för dykcert ska vara inne i veckan. Hoppas de pengarna kommer tillbaka med digitaliseringen, annars är jag rökt. På riktigt.

Så vilket kul studentliv. Utan pengar samtidigt som alla börjar med xjobbet och försvinner. Men ska ändå passa på och vara lite positiv, nu har jag chansen o göra slut på alla torrvaror jag har innan man flyttar. Så nu i veckan också hyra en bil för att testa om sjöarna är redo, en gång för alla. Skriva på xjobbet så mycket jag bara kan, försöka skicka iväg fler jobbansökningar, packa och läsa viltbiologi. Vill bara att allt ska vara över nu, detta utdragna farväl och all stress. Alla underbara vänner jag fått lära känna i halmstad...Vill bara vara färdig, men naturen låter mig inte ens börja, så allt är smärtsamt utdraget. Det kommer inte hinna bli ett farväl, för alla är redan borta när man väl insett att det är dags för farväl.

Sen är det på gott o ont att vi pratat lite familjen också om allt som varit och framtiden och allt. Och det är ju uppenbart på vissa plan hur framtiden ser ut men vem vill se det? Så nu med dykarcert vid näsan måste man antagligen ändå göra en hälsokontroll för 900 spänn, men i gengälld kan man ju passa på o kolla blodprover o hjärta så är det klart.

Dessutom i uppdrag och bara slappna av. Och drabbas av lite panikstress. Nä, nu ska jag ta en lång brännhet dusch och glömma livet o allt en stund.

torsdag 19 april 2012

Okej, jag är liiite bitter

Jaha, grattis då...! nejdå, inte alls bitter.
Dels är man fortfarande sur över en klumpighet som bara kan motsvaras hos någon annan som heter nathalie johansson och bor i exakt samma lägenhet om jag. Är två dagar sen jag fasnade med töjsmycket i tshirten när jag drog av mig den och höll på o slita med hela örat. Så med ett öra sin dubbla storlek fyllt av något halvflytande som liknade en blandning mellan finnjuice och någon nyans ljusare än den som fanns i ögonen på de halvruttna tordmulnarna kändes inte världen så rolig längre. Så ringde och hörde vad man skulle göra, jahopp. Då var det alltså koksalt, kramma ut lite av den mindre trevliga vätskan och bya till mindre smycke. Sagt och gjort.
Men igår gott folk! Igår lyckas Nathalie återigen med SAMMA SAK....
Så nu efter mycket om o men lyckades jag köra in en labrett, så idag är örat nästan sin normala färg och storlek men framför allt bultar det inte längre.

Dels har man spenderat sex timmar utomhus och håva trollisar utan att få ett smack. Enda ljuspunkterna idag var metallkillen på bussen som nynnade på YMCA och att man fick snålskjuss av jod in till stan igen.
Nåja, hungirg och sur så väntar på fröken ur så man kan äta lite hos anna. Ibland krävs inte mycket för att bli lycklig, men det krävs ganska mycket för att förbli ibitvis :P

måndag 16 april 2012

Jobb Jobb Jobb

Roliga veckan är härmed slut. Böckerna utlästa och nya på ingång från kära lund. Irriterande nog så har min dator snart gjort att man förlorat hoppet. Nu flackar den och fläkten låter ibland oroväckande högt samtidigt som stackars datorn når en perfekt temperatur för att steka ägg på.


Så mitt i allt har jag ÄN inte lyckats få något fungerande word/excel powerpoint på stationära vilket är ett ganska så gigantiskt handikapp. Men har bett bror om hjälp så hoppas hjälpen är på ingång, nu när man har digitaliseringsjobbet så är excel ganska väsentligt om man överhuvudtaget ska ha någon peng. Men skönt att ha papprena påskrivna och klart. Och så måste ringa csn och förvarna om att man har en "inkomst" så de kan börja fucka up nästa "löning".


Viktigast av allt nu är ändå o komma igång med det sabla examensarbetet. Har läst ut några bra böcker och artiklar, men känns fortfarande som informationen är för basal. Så har inte kunnat skriva så mycket överhuvudtaget om arterna. Såg på smhi's hemsida och upptäckte att det återigen ska bli noll till minus inatt =meningslöst o håva imorgonbitti. Så istället får man ta en dag och försöka sammanställa informationen från böckerna och artiklarna och ge sig på någon sida i digitaliseringen.


Ser ändå fram emot torsdag när mor o far kommer hem från egypten igen. Saknat dem hela veckan och jag vet att felix också saknat dem; han har varit ett plåster på mig under tiden jag varit hemma och bror jobbat.


Har ändå fått lite gjort, sökt några jobb här o var, sökt lägenhet här o där och hittat en rätt okej lägenhet. Men börjar omvärdera lite. Om man ska åka till Amerika i ca tre veckor kommer lite pengar gå åt så om man ska ha något till övers till Australien så kanske... Kanske... KANSKE man borde flytta hem. Men ska höra med mor o far vad de säger när de kommit hem. Tänkte våldgästa dem i helgen och hälsa dem välkomna till Sveriges regn och blåst igen.


Fick ju mina grejor av bror så var ju mer än tvungen att inviga dem. Älskar min kära mask som är lagom malligt utstickande med tanke på övrig utrustning som är noggrannt cammoflerande (bortsett från mina omatchade strumpor som ändå döljs i skorna)^^



Nåja är awsume. Måste ju väga upp att jag är en camper, så eftersom de har svårt att se mig måste jag ge dem en chans ^^ Vann inte aktionen på gasmasken heller så lite småsur, men finns fler har jag sett. Men goggleserna blev mina, så ska modelera dem lite och sen är de redo för nästa lajv. Hoppas bara man fortfarande har första tjing på geväret^^ Nåja, en lite stämningsfull bild att avsluta med^^ Nu blir det ga,es of thrones med matilda o sofia^^



torsdag 12 april 2012

Whoops...

Lång dag när man blir väckt tidigt av en katt som klöser en på ryggen. Så upp och låta han få sängen. Och tänkte lite leende för mig själv, jag kan ju låna mors rakapparat och fixa så det blir jämt på sidan. Ja vilken bra idé! Så kör man, hörde ett litet konstigt klick men tänkte "äh, ska väl vara så". Trololol...". Så nöjd eftersom det känns bra och snyggt, in i duschen och tvätta av sig. så helt plötsligt. Kaflosh....! what the...?! handen full av hår och lite sjunkande känsla när man inser att det där klicket på rakapparaten faktist spelade roll...



Så torka håret och efter ett par minuter med att samla mod innan man stället sig framför spegeln och inspekterar skadan. Men i allt måste jag erkänna, har aldrig "klippt" så jämt förr. Å andra sidan är där ju inget hår längre... Nåja, hår växer tack o lov så om några veckor måste jag ha fått lite mer hår iaf. Eller att jag vänjer mig.




Nåja, drog till biblan i stan och är förvånad över servicen som vi har men inte halmstad. Dels med böckerna. De hade väldigt få men de hade böcker som halmstad saknade om insekter. Och sen till fjärrlån; dels kostar det inte ett smack här att fjärrlåna, dels går det fortare. De var riktigt schyssta och skulle till o med försöka skriva ut uppsatser som de inte hade inne till mig för 50 spänn (kolade dem innan o de kostar 10-15 dollar så jag klagar inte.


Nåja, ska ut i solen nu och njuta lite och läsa igenom de nya böckerna så man kan lämna tillbaka dem innan man åker tillbaka till halmstad.

Ha de

tisdag 10 april 2012

Skit jävla as men ändå hipp hurra!

Yey men nej! Åh skönt o komma hem även om vädret är samma som i halmstad bortsett från blåsten. Nåja, välbekanta dofter och ljud. Felix plåstret som följer med överallt och klagar när man går ur rummet som en pratsam skugga. Stackarn, bara bror hemma nu när far o mor är i egypten.


Nåja, är som sagt lite helvete i himlen eller tvärtom om man vill det.


Dels dykarcertifikatet som verkar krångla till sig med kostnader. Verkar som man kommer behöva gå till en doktor och göra det bara för att man var ett späshal barn som hade alla möjliga åkommor och sjukdomar. så whooosh! 900 spänn. På den beräknade 1000 som man ska lägga i anmälningsavgift. På den beräknade 2500 som man ska lägga för teori. På de 1400 för utrustning och dyk. FUUU!


Men liten glädje var att vi kunde lösa de sista dyken som krockade och lägga dem en annan gång. Nåja, skönt att veta att man har dykcert till sommaren. Så strax efter certet är taget så blir det iväg till amerika och låtsas att jag vet vad jag sysslar med. Gah panik! Känns som man börjat tappa greppet om hela syftet med xjobbet nu eftersom man inte ens kan ut och håva och att artiklarna blir allt svårförstårligare. Känns som allt rinner som sand genom fingrarna medan jag ler och skrattar idiotiskt. Vill till Amerika men känner mig inte redo. Vill ta dykcert, men känner mig långt ifrån redo att spendera de pengarna. Men framför allt; Jag vill till australien, men har inget jobb att ta pengar från. Fu. Fuu. FUUUU!

Men i allt dåligt finns bra. Kan antagligen få fatt i en 60 l backpackerrygga som inte var så värst använd för 400 spänn. Men ska inte ropa hej än, dit och se vad det är för något först. Och är så jävla underbart nu att ellen har sin ledighet beviljad från 27-16 februari. Så that is it. Jag vill med. Men... 40 000... Jag?! Ska man krypa och låna av folk eller ge fan i leta lägenhet och bara jobba som ett as tills december? Gah vet inte. Så mycket att införskaffa! Måste söka visum, ha nya vandrarskor som är mer lämpade i varma klimat, måste få fatt i ett större minneskort till kamran, ni vet; de där nödvändiga grejerna.


Och det smärtar i hela kroppen. Allt man drömt om sen i nionde klass. Bondy beach, stora barriär revet, operabyggnaden... För att inte tala om nya zeeland. Och allt som vi ska göra. Vi kommer faktist hoppa bungyjump från det där berget i nya zeeland :S Vi kommer dyka i stora bärriär revet. Vi kommer spatsera utmed bondy beach. Vi kommer åskåda 4,5 ton fyverkeri på nyårsafton. Vi kommer undersöka operahuset, st james church (en kyrka från 1800 talet :D) och om vi har tur få se mardi gras festivalen^^

Awsume but where is the money? FUU. Kommer antagligen lägga sisådär max en tusing på usa resan(mat), annars finns det inte en chans för mig att genomföra det.

Nåja, suck pust. Vill vill vill. Så ska hålla varenda öre från och med nu. Nu får mina vänner kalla mig snålänning om de vill, för de kan inte komma närmare sanningen. Ska handla det sista allra allra allra nödvändigaste på måndag, sen är "lyxlivet" över. Varje krona i sparbössan. Och är så riktigt awsume glad över min nya markör som jag fick av bror. Så finally. Efter två års längtan har jag mitt eget paintball set med allt där- poddar, podbälte, mini, semiautomagasin... :3 Nu kan jag äntligen börja spela på hetaste allvar!


Så för att hedar bror lånade jag hans hårddisk och stal ltie kul filmer och musik som saknades på min hårddisk. Men bland det hittade jag några bilder som förgyllde min dag :) till och med bilder från när jag knappt gått ett år på gymnasiet :)Åh den ljuva... glada... tiden. :P Nåja, man överlevde uppenbarligen ^^




måndag 9 april 2012

hurr-ey? :P

Jahopp. Första påsken man firat ensam nu, men gick smärtfritt. Märkte faktistk ens knappt av den eftersom man mestadels låg i sängen och ville dö en liten stund. Menmen, förvånansvärt pigg efter helgen ändå så snart äntligen hem och träffa syster med familj och bror och smålandsvänner, bara en timme kvar.


Hade sketakul på maskeradbalsgasquen. Var kul o göra sig extra fancypants och sen bara snacka skit och umgås och allmänt festa till det. Dagen efter så var det ganska skönt att man inte skulle laga mat förens vid 6. Men likväl roligt :) Annars hade man stilla dagar och tog det lugnt. I torsdags var det fem år sen farmor dog och om några veckor så är det 14 år sen mormor dog. Ibland hatar jag verkligen mitt långtidsminne. Men kommer alltid ihåg långfredagen när vi åkte ner till henne för att träffa henne en sista gång. Det är kanske skrämmande för andra att se en människa som lämnat världen men för mig var det första gången som jag fick se hur en sovande ängel ser ut.


Måste erkänna att man är ganska lätt avensjuk av sig på de som haft turen att ha kvar morföräldrar, men alla ska vi väl gå hädan, nu eller sen. Är som det alltid brukar vara; man vill ha bara en dag till.


Nåja, lyckades faktiskt traggla igenom hela the entomology of dragonflies i helgen, så känns inte så bortkastat med tid. Var mycket, mycket information och sålla så efter tre-fyra hundra sidor text fick jag fram... en o en halv sida vettig information. Hurrey. Nåja, nu är det gjort så nu kan man lämna tillbaka boken och påbörja nästa; Trollsländor i Sverige, Sveriges trollsländor och artiklar. Yey... Semester var det va...? Ska ut i slutet av veckan med och testa igen men har inte så höga förvåntningar att trollisarna är så mycket mer aktiva. Nåja, ska försöka vara så duktig jag kan och skriva färdigt iaf en av arterna i veckan så man slipper stressa i sommar.


Har också plötsligt insett hur omöjligt det är för mig att lajva nu om fyra veckor så tvingade mig själv att avanmäla mig :( Kommer behöva alla dagar jag kan till att håva eftersom jag ligger så mycket efter i planeringen. Så suck. Blä. Men laddar ändå lite för tungroska, väntar på min gasmask från posten och ska köpa lite färg och måla den med. Så kan jag vara riktigt, riktigt nice förberedd för nästa år :) Har till och med hittat goggles och kanske till och med ett gevär. Im going to be an awsume apocalyptic soldier^^


Såja, nu har uret snurrat lite iaf. Så blir det upp på bussen och hem till syrran på tacco-wii-kväll. Så imorgon upp tidigt försöka ta några sidor av någon bok och sen träffa lite smålandsvännor men framför allt njuta av det förhoppningsvis mycket bättre vädret :)


Så ha det bra och screw you guys, im going home! :)

torsdag 5 april 2012

aah... Det är därifrån det kommer!

Hade en awsume fancypants kväll igår med gott umgänge, god mat och dricka. Kul och klä upp sig och sminka sig lite extra fint :)

Så idag har man haft en bakisdag med en förflyttning från sängen till soffan tillsammans med kuddar, täcke och southpark. Och har fått en aha upplevelse gällande min gamla tröja. Trodde bara det var en kul bild på en zombi-kenny. Men nu... AHA! Det är därifrån det kommer! ^^



Nåja, dagens mysterie löst och dagens underhållning avklarad. Så blir det att dra upp sig ur soffan och fixa lite mat till sex när de andra kommer. Men det är läääääänge tills dess, hinner med fler avsnitt tror jag minsann. ^^

onsdag 28 mars 2012

Nu jävlar...! :D




Oshit, oshit, oshit, oshit!

Imorgon bär det verkligen av, då är det dags och börja håva. Så imorgon blir det upp halv sju, kolla så man har med sig allt för fyra dagars håvande, hoppa på bussen, släppa av sakerna hemma vid och sen är det dags. Min första sjö :S Så håller tummar och tår att allt går väl imorgon så jag har mitt första material då. Shait vadman nervös man kan vara.

Så för att varva ner lite så börjar jag återigen på min blomma med fågelkraniet och jag måste säga, it's awsume, mycket bättre än mitt förra borttappade. Är en aning stolt också att jag klarade göra det så snyggt (ja det är snett och lite vint, men man kan se att grundidén är awsume).





Tänkte ta någon nedvärvningsdag senare och fixa armskydden till lajvet senare, har precis fixat ihop vänstra till en bit, så ska bara sy sömmarna på den; sen är det bara högerarmen kvar^^ Men är nöjd ändå för att vara mitt första läderarmskydd, bara dra bort limresterna och sy lite här o där för o fästa, sen är det klart^^





Men funderar starkt o gå all the way och köra en hel läderrustning. Bara för att jag kan. Så göra samma sak som armskydden fast benskydd. Sy ihop några bitar till lårskydd och likadant till en bröst-ryggskydd. Men hjälm får jag nog kika på tradera i stället, nåja blir nog en fin liten galen ulvgardist rekryt när allt är klart. Eller trollskötare, beroende på hur framtiden ser ut^^




Så fruktansvärt dåligt min kropp verkar ställt om sig också till vegetarian kost. Den känner minsann av att något fattas och det har ändå bara gått tre dagar. Så två salamibitar idag på floramötet verkade stilla hungern efter kött. Nåja, är ju inget ödsstraff för att synda lite, men tänkte slå på stort imorgon. Början på mitt "nya" och sundare liv i måndags gick ingenvidare, så nu gör jag en ny start imorgon ihop med håvningen. Här ska mina kläder bli för stora igen. Så efter en dag i ryssbysjön så blir det till att återuppliva löpningen med ellen och sedan ge sig in och simma. Och tänkte fortsätta likadant dagen efter. Och efter det. Och efter det.


Är dock riktigt irriterad över att missa fredagens föreläsning och seminarie, men behöver samtiigt komma igång med håvandet :/ hoppas man hinner med allt man ska så att man kan komma på måndag iaf. Håller tummar och tår för det, annars dröjer det tills på onsdag då maskeradalsgasquen är. WEI! XD klä sig fiiiiiiiiint med mask och klänning o allt. Like a lady.


Riktigt kul men ändå och är taggad till att påbörja excel jobbet åt dem. 110 spänn i timmen spottar jag inte på med tanke att de andra sommarjobben verkar ha skitit sig. Så kan man tjäna in lite extra i sommar när csn inte vill betala längre. Hoppas också kunna bli en floraväktare och tänkte försöka bestämma mig för vad och var. Fortfarande ingen lycka med lägenhet så vet inte riktigt vad man ska göra, men har en känsla att det kommer lösa sig. Blir väll flytt snart, så är bara till att förbereda sig.


Nåja, nu ska jag dubbelkolla packningen en sista gång, sen blir det varva ner för att sova. Lång dag imorgon.

Ha det super världen för det har jag äntligen igen! I feel AWSUME!!!

måndag 26 mars 2012

Tid, drömmar och tankar

Uschja vad tiden runnit iväg. Så mycket som hänt och händer. Är inne i ett slags vårrus där allt måste gå i hundra för att vara kul. Så varit lite flängande nu de senaste veckorna. Både varit i götet och införskaffat lite mer metall, varit i både lund och kring halmstad och njutit av denna underbara vår och sällskap. Fick äntligen se Electric boys i helgen efter att ha stirrat på den konstigt psykadeliska skivan för 5 kr på myrorna i ungefär tre månader. Åh, sött band. Groovus maximus, Bad mother funker, Knee deep in you, dying to be loved... Naw... :)
Så blev man lite chockad över att plötsligt känna igen alla låtar som ett band spelade. Och än mer chockad när "publiken" bestod av 40+. Ska försöka ta reda var man hört dem innan. Mysigt också sen o ut i toftasjön i underbart vårväder och kika på naturen och vattnets invånare med anna. Tyvärr verkade trollisarna inte vara vakna än.

Nåja, trevligt umgånge även om ekonomin är så dålig som den någonsin varit. Uppenbarligen hade man väl inte råd med göteborgsresan, men ångrar inget. Hoppas man snart får pengarna av csn för ha förbrukat en heldel mer än vad jag egentligen har. Gasque, halmstad calling, reskassa, räkningar, onödigt materiellt shoppande (byxor, solbrillor, borste, örhänge och hårprydnad), förnyandet av vapenlicenserna ,bensin... Om jag ens nämner hur mycket back jag redan ligger så är det lika bra och bara att gråta. Hoppas man får csn nu i dagarna så man kan variera kosten med annat än makaroner och kanske till och med inte behöver spä ut schampot och tvålet med vatten längre. Nåja, kommer väl pengar i dagarna hoppas jag. Så blir det ut igen imorgon till stubbasjö vid simlångsdalen och göra ett nytt försök. Buss eller bil kvittar. Något ut av det. Så testa om toftasjön bara är en "dålig" sjö, eller om de stämmer att trollisarna fortfarande vilar. sSabbar tidsplanen en hel del, menmen. Tänkte hem i dagarna sen så man träffar mor o far innan de beger sig men också hämta pass och annat nyttigt som kan vara nödvändigt att ha. För att inte glömma chansen till lite lerduveskytte och kanske lite jakt.

Tiden går fort och idag är det hela 6 månader sen mitt hjärta lämnade världen, men än sitter det där irriterande; det är ytterligare en hel vecka kvar tills jag fick veta sanningen. Jag vet inte om tiden läker sår, om det är livet som står för läkning, om det är glömska eller att såret blev så djupt att känseln förvunnit att man inte märker när man petar på det. Men samtidigt vore jag en fet stor lögnhals om man sa att det inte gör ont längre. Det är smärta men på en annan intensivitet, ungefär som min tinitus. Medan världen brusar på och man håller igång tänker man inte på det, men så fort världen saktar in eller tystnar finns den där, en entonig monotom ton under allt annat. Det är inte egentligen smärta utan en saknad och tankar av meningslöshet; varför, hur och om. Önskar att man hade en off-knapp eller bara kunde formatera hjärnan. Är så mycket jag inte vill minnas med den dagen. Fars tonläge och ord i telefonen när han berättade men speciellt det där minnet av intorkat blod på asfalt som vägrar släppa taget oavsett hur lång tid som än verkar gå.

Kan ändå mer eller mindre glädjas över chansen att få kalla honom min. Är så fantastiskt otroligt att en katt kunde vara så mänsklig; kan sätta fingret på människor som inte ens har hälften av alla goda egenskaper som han hade. Det är nästan bara här i halmstad jag stött på människor som varit lika närvarande; någon som blivit så arg eller irriterad utifall han inte fick vara med, någon som varit så expressiv, både med ögon, kroppsspråk och verbalt. Men framför allt den enda som aldrig ifrågasatte vem man var eller hur man betedde sig och lyssnade vad man hade att säga. Har väl alltid varit en aning långt ifrån den ultimata livsformen av människor; både intellektuellt och fysiskt. Jag är inte den idealiska människan men har ändå aldrig velat vara på något annat sätt. Ja, kanske man hade velat ha lite högre iq, minne och social grace. Kanske varit lite längre, några kg lättare och haft ett mer lätthanterligt hår. Men är den jag är och trivs med det, men kan aldrig stänga av det där filtret om vad andra säger. Jag älskar rutigt men kan lik förbannat inte ignorera alla pikar min syster ger mig. Jag tycker att jag borde fötts rödhårig men kan inte låta bli att lyssna på vad min bror säger. Jag älskar alla mina piercingar men kan inte heller ignorera vad far o mor säger.

Oavsett alla mina brister och allt annat var han ändå den som alltid lät mig vara mig själv. Han tjatade aldrig att min favorit rödbrunrutiga fleesetröja med omatchade knappar, fläckar och hål var så ful att den borde brännas. Han brydde sig inte om vilken hårfärg jag hade och påpekade aldrig att jag aldrig kommer få jobb eftersom man har massa ringar i öronen. Så mitt i en värld där man är sig själv medan hela världen tycks rynka näsan och sucka åt en så fanns det i allafall en som inte gjorde det. En som man inte behövde förklara några varför för. Så är så otroligt glad att jag fick chansen att ha honom i mitt hjärta för vet hur fruktansvärt annorlunda världen hade sett ut annars. Jag hade börjat lyssna på andra och ta efter värderingar jag egentligen inte delar och kanske även kommit i kretsar som jag nu aldrig ens velat röra med en tång, jag hade aldrig tagit studenten och aldrig börjat plugga i halmstad. Så på ett sätt har jag bara honom att tacka för att jag står där jag står idag och har de vänner jag har.

Så känns så otroligt underbart att jag har de vänner jag har i halmstad, för de delar samma tysta självklarhet. Jag tror inte de tycker att jag är en så mycket sämre människa för att jag gillar rutigt, klipper mig själv, pysslar om mina kläder efter humör eller har piercingar. Så det är väl inte så konstigt att jag är så fruktansvärt motvillig till att inse att desa tre år håller på att ta slut. Så måste säga att jag för alltid kommer förakta den dagen vi säger hejdå. Petra har redan åkt och det dröjer ett riktigt bra tag innan vi syns igen. Snart åker flera och vill inte säga hejdå, men vill samtidigt säga något än att tiga. Tack är för ynkligt att säga till människor som gett så mycket mer än vad jag någonsin kan ge tillbaka under hela min livstid. Så antingen är de idioter eller de mest fantastiska människor jag mött.

Tror också det är mycket stress sim ligger till grund för min överaktiva hjärna som resulterat i alla återkommande drömmar. Vissa så verkliga att verkligheten blir till en mardröm en kort stund när man vaknar. Så klara att jag kan måla av dem bara jag får tid. Både den där Sinus väntar tålmodigt i korsningen på mig med sin yviga svans rakt upp och han tycks le retsamt för han vet att han kommer vinna. Så ger han mig till och med ett försprång på flera meter, men likförbannat springer han om och i samma stund han gör det fäller han retsamt upp svansen. Så väl när jag kommer till dörren så stryker han sig tröstande mot benet, möter min blick och blinkar lugnande. Han pratar och hela han tycks säga "Bättre lycka nästa gång". Och i samma stund jag öppnar dörren vaknar jag och verkligheten kommer kall och hård tillbaka.

Eller om alla i halmstad, där antingen de försöker lösa några skitkonflikter genom att byta personlighet med varandra och oavsiktligt råkar utlösa 3'e världskriget och enda lösningen för att lösa de nya konflikterna är att döda varandra, men eftersom ingen vill göra det får ju jag ta saken i egna händer. Eller där man är på någons begravning och alla andra beter sig som as.

Eller den fruktansvärt irriterande detaljrika drömmen där jag försöker förhindra matildas begravning eftersom hon inte är död. Så försöker man sakligt övertala alla att matilda inte alls är död utan bara har dålig blocirkulation och bara sminkat sig lite annorlunda. Och såklart tror ingen mig, så i ilska sliter man ner alla blommor och öppnar den svarta kistan. Själv ser jag hur matilda skakar av undertryckt skratt, men alla andra är helt övertygade att hon är död och eftersom ingen tror mig hamnar man på något psyke. Så väl där får man stryk av marcus som är skötare/ordningsvakt medan steffi försöker övertyga mig om att allt blir bra om jag påbörjar något av en elchocksbehandling/lobotomi. Så försöker fly från allt så fort jag kan för att gräva upp matilda igen innan hon dör på riktigt. Men ack,ack,ack. Första försöket så misshandlar marcus mig och kastar in mig i en isoleringscell. Andra försöket söver steffi ner mig. Men tredje försöket visar det sig att vår kära programansvariga göran extraknäcker som någon typ av skötare/vakt. Så lyckas muta honom att släppa ut mig med löftet att hjälpa honom håva efter en speciell trollslända, men när jag äntligen är ute igen försöker petra och sofia hindra mig och försöker få mig tillbaka till psyket, så det slutar mer eller mindre att jag tvingas slå ner dem för att komma förbi med olika effekt. Ibland så råkar jag döda dem, ibland så misslyckas jag slå ner dem så de bankar skiten ur mig i stället. Och ibland tar jag mig hela vägen till kyrkogården bara för att upptäcka att matilda inte blivit begraven utan kremerad. Och när man gråtande frågar jocke (den som kremerade henne) rycker han på axlarna och förklarar att lik ibland skriker men att det bara är ett dödsryck. Och vipps vaknar man förbannad, förtvivlat och förvirrat.
Och alltid samma handling, men bara olika skådespelare. Och nu för tiden är det så roligt att drömma det eftersom jag undermedvetet vet att det är en dröm och börjar "spola" drömmen så det är över fortare. Hur fantastiskt hjärnan är. Eller inte.
Hurra för drömmar. Eller...?